Det asociala ätandet håller på att ta över

I boken Måltidens magi tecknar han måltidens historia och ifrågasätter en matfixerad kultur, där allt handlar om vad man äter, men inget handlar om hur. ETC ringde upp för att be honom berätta mer.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

– Jag tycker att måltiden är mänsklighetens viktigaste uppfinning. Det var mötet mellan människor, över en lägereld ansikte mot ansikte, som skapade den mänskliga civilisationen och kulturen. I dag slarvar vi bort den, glömmer bort den och den är utsatt för olika kommersiella krafter som gör att vi tappar bort själva måltidens gemenskap.

Är vi för stressade för att äta i lugn och ro?

– Ja, det är absolut en förklaring. Vi är ibland för stressade för att hinna laga mat, och ibland för stressade för att sitta ner och äta en måltid. Det blir mat framför datorn eller i bilkön.

Vad är det som går förlorat?

– Rent fysiologiskt, så är det här med att kasta i sig maten, så kallad mindless eating, inte bra för den mänskliga organismen. Vi är byggda för att äta maten i lugn och ro. Mättnad känner man först efter 15 minuter.

– Det andra är den sociala aspekten som jag tycker är minst lika viktig. Det är viktigt för ens välbefinnande men också för gemenskap och samhörighet som vi så väl behöver i ett väldigt individualiserat samhälle.

Du nämnde kommersiella krafter, finns det ekonomiska intressen i att vi äter mer asocialt, menar du?

– Absolut. Stora livsmedelsföretag tjänar mest pengar på att sälja olika produkter. Det är ganska lätt att se vilka produkter industrin tjänar mest pengar på, det är bara att titta på reklamen. Du ser inte reklam för morötter eller ett kilo strömming, du ser reklam för sådant man äter i farten. De tjänar inte lika mycket pengar på att man sätter sig ner och äter en måltid man lagat av basvaror från grunden.

Samtidigt handlar ju mycket om mat och matlagning i dag.

– Ja, vi lever i en matbesatt kultur. Det kommer en bok per dag om mat i Sverige, det finns hur många tv-kockar som helst, de som har råd fixar sina kök så att de nästan har restaurangkvalitet.

– Det är väldigt paradoxalt. Men allt det handlar om vad man äter, sällan om hur, det sociala och kulturella kring måltiden. Jag hoppas få matdiskussionen att ta en annan riktning.

Varför är det viktigt?

– Det är också en politisk fråga. Så många pensionärer som sitter ensamma i sina lägenheter med en matlåda från kommuner i dag. Sedan undrar man varför de inte har någon aptit. Det beror ju mycket på att det är så trist att äta ensam.

– I skolan är också måltiden extremt underskattad. Kamratposten gjorde en enkät i höstas där en elev av tjugo uppgav att det var lugn och ro i matsalen. Dietister beräknar det exakta näringsvärdet, men om pensionärerna eller skoleleverna inte får matro eller matlust och äter upp, spelar det ju ingen roll vilka näringsvärden som låg på tallriken.