Hälsa.

2015-10-18 11:00
  • Lotta 58 år. Insjuknade i ME/CFS 1977. Fick sin diagnos först 1990. Är rullstolsbunden och behöver hjälp med allt. Bild: Charles Ludvig Sjölander
    Lotta 58 år. Insjuknade i ME/CFS 1977. Fick sin diagnos först 1990. Är rullstolsbunden och behöver hjälp med allt.
  • André, 19 år, drabbades av ME/CFS 2009. Fick diagnos efter tre år. Är mestadels sängbunden och vårdas av anhöriga. Har ständigt svåra nerv- och muskelsmärtor. Bild: Privat
    André, 19 år, drabbades av ME/CFS 2009. Fick diagnos efter tre år. Är mestadels sängbunden och vårdas av anhöriga. Har ständigt svåra nerv- och muskelsmärtor.
  • Malin, 36 år. Insjuknade 2007 och fick diagnos av ME/CFS-kunnig läkare. Lever större delen av sitt liv i sängen. Helt avskärmad från socialt umgänge. Extremt ljud- och ljuskänslig. Bild: Privat
    Malin, 36 år. Insjuknade 2007 och fick diagnos av ME/CFS-kunnig läkare. Lever större delen av sitt liv i sängen. Helt avskärmad från socialt umgänge. Extremt ljud- och ljuskänslig.
  • Sigrid, 26 år. ME/CFS-sjuk i 8 år. Fick sin diagnos 2014. Säng­liggande 23 timmar per dygn. Behöver hjälp med i stort sett allt. Bild: Privat
    Sigrid, 26 år. ME/CFS-sjuk i 8 år. Fick sin diagnos 2014. Säng­liggande 23 timmar per dygn. Behöver hjälp med i stort sett allt.
  • Samuel, 11 år, fick ME/CFS 2009. Får skov i veckor då han är oförmögen att göra något. Har kunnat gå åtta förmiddagar i skolan under vårterminen. Bild: Privat
    Samuel, 11 år, fick ME/CFS 2009. Får skov i veckor då han är oförmögen att göra något. Har kunnat gå åtta förmiddagar i skolan under vårterminen.

De osynligt sjuka

Som en influensa som aldrig går över. Så beskriver många livet efter att ha drabbats av den kroniska auto-immuna sjukdomen ME. Uppemot 40 000 svenskar kan ha sjukdomen, men långt ifrån alla har fått rätt diagnos. Okunskap och dåligt bemötande i vården gör att många dessutom blir sämre än vad de hade behövt bli. André Lennartsson, 19 år, är en av dem.

 

Förut har det kallats ”kroniskt trötthetssyndrom”. Men det är missvisande, att vara konstant trött är bara ett av många symptom som följer med sjukdomen myalgisk encefalomyelit, ME. De flesta insjuknar efter en infektion. För vissa kommer sjukdomen till synes utan orsak och ytterligare en liten andel har drabbats efter vaccination. 

André Lennartsson diagnosticerades med barnreumatism när han var sex år, en sjukdom som även den klassas som autoimmun vilket innebär att immunförsvaret angriper kroppens egen vävnad. Men med behandling kunde André leva ett normalt liv med det som hör barndomen till. Kompisar, aktiviteter och lek. Han älskade att åka fyrhjuling, hoppa studsmatta och leka med familjens hundar. Han fick reumatiska skov emellanåt, och behövde då få kortisonsprutor, och emellan skoven åt han medicin i förebyggande syfte. På grund av sin reumatism tillhörde André en prioriterad grupp när massvaccinationerna mot svininfluensan började genomföras under hösten 2009. I oktober 2009 var det Andrés tur att vaccineras. Det blev dagen som förändrade allt.

– På kvällen efter vaccinationen 2009 klagade André på smärta, han beskrev det som att det kröp i hela kroppen och han tyckte det var outhärdligt att ens ha kläder på sig. Vi trodde att det var en biverkning av vaccinet som skulle gå över, berättar Andrés mamma Eva Lennartsson, som jag pratar med eftersom André är för dålig för att orka med en intervju. 

Som krossat glas i musklerna 

Men smärtan försvann inte och efter två veckor sökte de hjälp på sjukhuset. 

– André beskrev det som krossat glas i musklerna. Han fick kortisontabletter utskrivna, och även andra smärtstillande mediciner, men ingenting hjälpte. 

Under månaderna som följde hade Andrés familj mycket läkarkontakter. Ofta fick han rådet att ”tänka positivt” och ”göra roliga saker”. Han skulle ha fasta rutiner och inte få sova dagtid. I februari 2010 blev han inlagd, då hade han inte gått i skolan på ett halvår. Han utreddes för narkolepsi, eftersom han var trött och somnade väldigt ofta. Men narkolepsi hade han inte. Familjen var förtvivlad.

– Prio ett var att han ändå skulle försöka hänga med i skolan. Jag bar ut honom till bilen på morgonen, även fast André grät och sa att han inte klarar av det. Sedan satt jag och väntade i lärarrummet under lektionen. Till slut sa läraren att han inte kunde vara kvar, han mådde för dåligt. 

Många unga drabbas

Månaderna blev till år och ingen förstod vad som gjorde André så sjuk. Till slut fick Eva Lennartsson via ett forum på nätet kontakt med en kvinna som undrade om det var ME André kunde ha drabbats av.

– Jag hade aldrig hört talas om det, men den här kvinnan skickade en länk med information. Det var som att läsa om André. Allt bara föll på plats. 

Diagnosen ME är relativt okänd inom svensk sjukvård. Av 20 landsting är det bara tre som erbjuder poliklinisk vård. Ändå beräknas mellan 35 000–40 000 svenskar lida av den, alltså ungefär 0,4 procent av befolkningen, varav omkring en fjärdedel är bundna till hemmet eller sängen. Det gör ME vanligare än till exempel MS och bröstcancer. De vanligaste åldersgrupperna för insjuknande är 15–20 och 33–45 år, det är alltså i hög grad unga människor som drabbas. Åtta av tio insjuknar efter bakterie- eller virusinfektioner såsom influensa, övre luftvägsinfektion, körtelfeber eller borrelia. Andra kända faktorer som kan utlösa ME är vaccinationer, narkos eller fysiskt trauma. Exakt varför vissa utvecklar ME och andra inte finns inget entydigt svar på, men forskning tyder på att vissa har en genetisk skörhet (predisposition) som kan förklara varför de insjuknar medan andra inte gör det. Teorin stöds av att ME i vissa fall förekommer epidemiskt och det finns fall där flera insjuknat efterhand i en familj. 

När Eva Lennartsson tog upp sin misstanke om att André drabbats av ME med läkarna i Västerås såg de frågande ut. De hade aldrig hört talas om det.

– I stället ville de lägga in honom på psyk. Jag skulle inte få vara med. Förutom att de trodde att Andrés sjukdom var psykisk så misstänkliggjorde de mig som förälder, trodde att jag påverkade André och gjorde honom sämre. I efterhand har André sagt att det är det som gjort honom mest ledsen under de här åren, att läkarna inte har trott på honom. Han har noll förtroende kvar för sjukvården, säger Eva Lennartsson. 

När André varit sjuk i nästan tre år tog familjen saken i egna händer och åkte själva ner till Götahälsan, en av få vårdinrättningar i Sverige som har en specialiserad ME-mottagning. Där konstaterades att André hade ME, vilket till en början gjorde Eva Lennartsson lättad.

– Äntligen hade vi en diagnos, då kunde han ju bli frisk! Men läkaren förklarade sedan att sjukdomen är kronisk, och det enda som går att göra är att försöka lindra symtomen. 

Idag har André inte gått i skolan på över fem år. 

ME är vanligare bland kvinnor än män. En annan som drabbats är Pernilla Zethraeus som var partisekreterare för Vänsterpartiet mellan 2000 och 2006. Även hon försökte i flera år bli utredd för de ständiga influensasymptom med återkommande feber som kraftigt begränsade hennes liv och gjorde henne tvungen att lämna politiken. 

– Det var helt omöjligt att få någon vettig hjälp. Till sist skrapade jag ihop egna pengar och anlitade privatläkare. 

Efter att ha besökt en expert i Bryssel fick Pernilla Zethraeus en rad mediciner, bland annat antibiotika och B12-injektioner, som gjorde henne successivt bättre. Ändå är hon långt ifrån frisk. Hon är sängliggande större delen av dygnet, och sover tolv timmar varje natt. Något som karaktäriserar sjukdomen är att man trots mycket sömn aldrig känner sig utvilad, och även liten ansträngning leder till att symptomen förvärras. 

– Det är därför det är så viktigt att kunskapen i vården blir bättre. Det sämsta man kan göra är att ”pusha sig”, då blir man bara sämre. Om läkare skulle ta hänsyn till hur ME fungerar skulle inte folk behöva bli sämre på grund av att de får fel råd, menar Pernilla Zethraeus. 

Läs vidare på nästa sida

ME/CFS

ME brukar skrivas ut ME/CFS vilket står för Myalgisk encefalomyelit/chronic fatigue syndrome. Kroniskt trötthetssyndrom används inte längre eftersom det är missvisande, då sjukdomen innebär betydligt mer än trötthet. 

Symptomen är varierande mellan varje enskild drabbad, men karaktäristiskt för ME är långvarig, funktionsnedsättande utmattning, influensakänningar, feber, muskel- och ledsmärtor, huvudvärk, känslighet för ljud, ljus och beröring, yrsel, minnes- och koncentrationssvårigheter. Många drabbade beskriver en också ”hjärndimma” som karaktäristiskt för sjukdomen. Typiskt för sjukdomen är också försämring efter aktivitet.

En majoritet har insjuknat i samband med infektion. Andra utlösande faktorer kan vara traumatiska händelser, stressreaktioner eller vaccination. 

Ett problem i diagnosticeringen av ME-drabbade är att det inte finns någon biologisk markör, det är således en uteslutningsdiagnos. Men ny forskning visar på tydliga förändringar i immunförsvaret hos de som är drabbade, det fastnar i ”påslaget läge”. De nya rönen ger hopp om bättre diagnosticering och medicinering i framtiden. 

Prognosen att bli frisk är dålig, sjukdomen betraktas som kronisk. I dagsläget är den vård som erbjuds inriktad på att lindra symptomen, och att arbeta med ”pacing”, anpassning av aktivitet för att undvika försämring. Efter goda resultat i en studie med cancermedicinen Rituximab finns hopp om att en fungerande medicin ska bli tillgänglig i framtiden.