Analys/Val 2014.

2014-09-30 14:33
Det är i fattiga landsändar i globaliseringens bakvatten, med låg utbildningsnivå, hög arbetslöshet och hög utsatthet för den ekonomiska krisen som de främlingsfientliga går framåt. Bild: Jessica Gow/TT
Det är i fattiga landsändar i globaliseringens bakvatten, med låg utbildningsnivå, hög arbetslöshet och hög utsatthet för den ekonomiska krisen som de främlingsfientliga går framåt.

Ökad invandring får inte fler att rösta på SD

Invandringen i en kommun har inget samband med hur många som röstar på Sverigedemokraterna. Hög arbetslöshet, låg utbildningsnivå och kommunens storlek är desto viktigare faktorer. Det visar en statistisk analys gjord av Lars Ahnland, doktorand i ekonomisk historia. Resultatet befäster bilden av SD som ett parti för dem som samhället svikit.

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på !
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Prenumerera och betala per vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Prenumerera och betala per vecka. Avsluta när du vill.

Det finns inget samband mellan andelen invånare med invandrarbakgrund i en kommun och andelen SD-röster. Partiets anhängare tycks alltså bo i lika stor utsträckning i kommuner med och utan många invandrare.

En jämförelse mellan arbetslöshetsnivån och andelen SD-röster i riksdagsvalet i Sveriges 290 kommuner visar däremot på ett tydligt samband. Sverigedemokraterna fick dessutom många röster i kommuner med en låg andel högskoleutbildade. Partiet var även en vinnare i kommuner med en liten befolkning, varav de flesta återfinns på landsbygden. Här är sambandet dock inte lika starkt som i fallet med arbetslösheten.

S och V missade vänstervind

Även Socialdemokraterna och Vänsterpartiet fick många röster i kommuner med hög arbetslöshet, men för S hade storleken på kommunen ingen signifikant betydelse. Vänsterpartiet däremot fick många röster i kommuner med stor befolkning, i regel tätorter. I både de kommuner som hade många S- och V-röster fanns däremot en liten andel med invandrarbakgrund.

Den stora skillnaden mellan SD å ena sidan, och S och V å den andra, är dock att det är SD som är valets i särklass största vinnare, medan både S och V står och stampar på samma nivå som i förra valet. SD framstår därmed också som det parti som mest framgångsrikt lyckats mobilisera de lågutbildade och arbetslösa, inte minst på landsbygden. Då många bedömare noterat starka vänstervindar i opinionen, måste detta betraktas som ett stort misslyckande för arbetarrörelsens partier.

C har svagt stöd på landsbygden

Rakt motsatta samband mellan arbetslöshet och röstandelar finns i borgerligt dominerade kommuner. Här är i allmänhet arbetslösheten låg. Det finns inget samband mellan invånarantal i en kommun eller röster på C, FP eller KD. Det är särskilt anmärkningsvärt för Centerpartiet, som traditionellt alltid varit ett landsbygdsparti. Moderatröster sammanfallet däremot med små kommuner, men med ett relativt svagt samband.

Uppdelningen i stad och land, och högutbildade och lågutbildade, blir dock tydlig när kommuner med mycket SD-röster jämförs med kommuner med stora andelar MP- eller Fi-röster. I kommuner med stor befolkning fick i regel Miljöpartiet och Feministiskt initiativ många röster. Motsvarande samband finns även mellan andelen högskoleutbildade i en kommun och röster på MP eller Fi.

Högutbildade valde MP, FP och M

I kommuner med många MP- FP- och M-röster finns det i regel många med invandrarbakgrund. Samtliga dessa partier fick även många röster i kommuner med en hög andel högskoleutbildade. Med andra ord hade kommuner där många röstade på dessa partier i allmänhet en relativt internationell mix av högutbildade invånare.

SD följer europeiskt mönster

Fram träder samma bild som återfinns på andra håll i Europa där extremhögern har gått fram: Det är i fattiga landsändar i globaliseringens bakvatten, med låg utbildningsnivå, hög arbetslöshet och hög utsatthet för den ekonomiska krisen som de främlingsfientliga går framåt (se t.ex. Front National, eller Gyllene gryning). De har haft all anledning att vara besvikna på såväl borgerliga partier som på socialdemokrater. Radikala vänsterpartier har inte heller lyckats flytta fram positionerna särskilt väl i den ekonomiska krisen, bortsett från i Grekland och Spanien.

Analysen tyder dock på att det bästa sättet att stävja Sverigedemokraternas framgångar är att bekämpa arbetslösheten och satsa landsbygd och utbildning, inte minska invandringen. Det kan endast ske genom progressiv ekonomisk politik.

Fotnot: Texten har tidigare publicerats på bloggen ­Vänsterekonomerna.
 

>> Läs även Dorotea går mot strömmen

Så gjordes analysen

• Ovan nämnda samband utgör endast delförklaringar, som bör kompletteras med andra, som t.ex. förändringar i attityder eller politiska strategier hos olika partier. Den statistiska metod som använts är så kallad OLS-regression. Beroende variabel har varit andelen röster på olika partier i Sveriges 290 kommuner. Oberoende variabler har varit arbetslöshet, andel högskoleutbildade, invånarantal och andel invånare med utrikes bakgrund. Sambandet kan sägas vara starkt när relationen är signifikant, alltså då risken för att sambandet beror på slumpen är minimal. Om risken för slumpmässigt samband är 1 procent är det starkare än om risken är 10 procent.

Källor: Valmyndigheten (andel röster i riksdagsvalet 2014, kommuner), och Ekonomifakta (arbetslöshet, invånarantal och andel högskoleutbildade, 2013), och SCB (andel invånare med utländsk bakgrund, 2013)

Relaterade artiklar