Utrikes.

2015-12-12 18:48
Bild: Berit Roald / NTB scanpix / TT

Världens länder har antagit ett globalt klimatavtal

Vid halvåttatiden på lördagskvällen klubbades ett nytt globalt klimatavtal i Paris. Målet om temperaturhöjning under 2 grader finns kvar, men formuleringarna om utfasning av fossila bränslen och en konkret målsättning för utsläppsminskningen saknas.  

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på !
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje månad. Avsluta när du vill.

Läs också: Stora demonstrationer i Paris under lördagen

– Ett globalt klimatavtal är en milstolpe för världen och samarbetet för hållbar utveckling. Sverige har länge drivit på för ett avtal som stärker klimatarbetet. För första gången har vi ett globalt klimatavtal där alla bidrar och det är oerhört viktigt, kommenterade klimat- och miljöminister Åsa Romson strax efter att det nya klimatavtalet hade klubbats i Paris.

Det långsiktiga målet i avtalet är att hålla den globala temperaturökningen väl under två grader och sträva mot 1,5 grader.

Däremot finns inga konkreta uppgifter om i vilken takt utsläppen ska minska, när det ska ske eller hur det ska gå till. I tidigare texter fanns målet om en minskning med 70–95 procent till 2030, vilket försvann redan i det andra utkastet och fick hård kritik från forskarhåll.

I det slutgiltiga avtalet har även de skarpaste formuleringarna om utfasning av fossila bränslen, som fanns med i tidigare utkast försvunnit – något som ses som en eftergift för den linje som drivits hårt av Saudiarabien, med stöd av andra oljeproducenter som Ryssland och Venezuela.

Åsa Persson, forskningsledare på Stockholm Environment Institue (SEI), menar att borttagandet av de konkreta målsättningarna om globala och långsiktiga utsläppsminskningar i avtalet är en besvikelse.

– Det är bra att man stärkt temperaturmålet eftersom det sänder en viktig signal, men det mest väsentliga är att länderna minskar utsläppen. Att man lyckats få med finansieringen i avtalet är mycket viktigt och rent utav ett villkor för att det skulle bli ett avtal. Man har enats om att de rika länderna ska mobilisera 100 miljarder dollar per år, senast från och med 2020, säger Åsa Persson.

– Det finns dock tolkningsutrymme kvar över hur de 100 miljarderna ska räknas, till exempel hur stor del som ska vara privat eller offentlig finansiering och hur pengarna får räknas i förhållande till biståndsbudgeten. Det som är mest positivt med Parisavtalet är att man enats om att se över ländernas utsläppsmål regelbundet, vart femte år.

Skrivningar har strukits

Något som anses positivt är att länderna enats om att se över och utvärdera klimatomställningen vart femte år. Mindre positivt är att skrivningen om att finansieringen av klimatanpassningen inte får tas från ländernas biståndsbudget har strukits ur avtalet. En annan skrivelse som tagits bort ur avtalet är att klimatanpassningen ska ta särskild hänsyn till jämställdhet och mänskliga rättigheter.

Katharina Rall, utredare på Human Rights Watch, säger till Dagens ETC att skrivelsen ironiskt nog ströks ur paragraf två under torsdagen, som var just ”Mänskliga rättigheter”-dagen under förhandlingarna.

– Det här avtalet syftar till att rädda klimatet, men det klimatkrisen handlar om är människor i en utsatt och sårbar situation. Det här var en avgörande punkt i avtalet, som nu strukits, säger Katharina Rall.    

Hon förtydligar att det inte handlade om några ”nya rättigheter”, utan om samma mänskliga rättigheter som anges i FN-deklarationen.

– Men det var viktigt att lyfta dem i detta sammanhang. För att åter erkänna dem och garantera att de är en viktig del av klimatomställningen, eftersom flickor, kvinnor och fattiga grupper som är beroende av ekosystemet för sitt uppehälle, är de som drabbas hårdast av klimatkrisen, säger Katharina Rall.

USA hotade hoppa av

Förhandlingarna har pågått hela natten och har enligt rapporter varit mycket dramatiska. Bland annat har USA hotat med att hoppa av förhandlingarna. FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon ska ha sagt att han aldrig tidigare varit med om en sådan intensiv förhandling.

Avtalet är tydligare än de första utkasten med att rika länder måste hjälpa fattigare länder med den klimatanpassning som krävs.

– Avtalet är helt otillräckligt för vad som behöver göras, jag kan prata länge om vad som saknas. Men att "well below 2 degrees" finns kvar måste ses som en viktig delseger och en överraskande bra position, säger Mattias Goldmann från den tankesmedjan Fores, till Ekot.

– Det mest substantiella i avtalet är att det innebär en skärpning av det långsiktiga temperaturmålet. Man spänner nu bågen och pratar om ett mål på 1,5 grader, och det är någonting att suga tag i för om man följer klimatforskarnas kurvor betyder det nästan noll utsläpp i världen år 2050, så det innebär ett enormt omvandlingstryck i hela världsekonomin, säger Goldmann.

Samtidigt visar de nationella mål som 185 länder har skickat in till förhandlingarna inte räcker på långa vägar för att nå målet. De konkreta åtgärder som hittills föreslagits skulle istället innebära att den globala temperaturen ökar med 2,7–3 grader.

"Äntligen en framgång"

Flera utomstående experter har uttalat sig positivt om att det nu finns en global överenskommelse på plats. Även miljöorganisationer välkomnar avtalet.

– Äntligen en framgång efter år av förhandlingar. Klimatavtalet skickar en tydlig signal till alla länder, städer och företag att skärpa sina klimatmål och snabba på omställningen till total fossilfrihet. Enligt IPCC bör de globala utsläppen av växthusgaser vara nära noll redan till 2050 för att ha en rimlig chans att klara av 1,5-gradersmålet, säger Naturskyddsföreningens generalsekreterare Svante Axelsson.
Jens Holm (V) är dock djupt missnöjd med hur avtalet har utformats. Att det inte finns någon siffra som anger hur mycket utsläppen ska minska till 2050 anser han är ”extremt allvarligt”.  Och att en konkret siffra för finansieringen saknas i avtalstexten betecknar han som en skandal.

– Det finns fina formuleringar om klimaträttvisa, Moder jord, ekosystemens integritet, mänskliga rättigheter, gender, ursprungsfolk m m. Det är bra, men det är luddigt formulerat samt främst placerat i beslutstexten samt i förordet till avtalet och inte som rättsligt bindande artiklar, säger han i ett uttalande.

Viktiga punkter i Parisavtalet

Den globala uppvärmningen ska begränsas till "klart under" två grader jämfört med förindustriell tid.

Ansträngningar ska göras för att nå 1,5 grader.

De globala utsläppen ska ha nått sin högsta nivå "så snart som möjligt" för att sedan minska.

Nettoutsläppen ska vara noll under andra delen av århundradet.

Ländernas nationella klimatplaner ska uppdateras vart femte år från 2020

Globala översyner av det internationella klimatarbetet ska göras var femte år med start 2018

Utvecklade länder ska bistå med klimatfinansiering till utvecklingsländer

Pengarna ska finansiera utsläppsminskningsåtgärder och anpassning till klimatförändringar

Från 2020 ska hundra miljarder dollar årligen överföras från utvecklade länder till utvecklingsländer

Efter 2025 ska ett nytt finansieringsmål sättas upp med hundra miljarder dollar som "golv"

Parisavtalet ska träda i kraft 2020.

Nu krävs att minst 55 länder som står för minst 55 procent av de globala utsläppen ratificerar det.

Källa: TT, Parisavtalet