Turkiska bombattacker mot kurdiska mål i norra Syrien har förvärrat den redan ansträngda humanitära situationen i flyktinglägret al-Hol. Det menar hjälporganisationen Flyktinghjälpen, som har svårt att få in hjälpinsatser till lägret.
– Vi bevittnar allt fler strömavbrott och vi märker av fler dödsfall som en konsekvens av att civil infrastruktur träffats, säger hjälparbetaren Bahia Zrikem.
Alexander Jacobsson
Situationen i norra Syrien är spänd sedan Turkiets president Erdogan den 20 november beslöt att attackera kurdiska mål från luften. På sin sida av gränsen står turkiska marktrupper redo att anfalla om det kommer en order från Ankara.
Det oroar hjälporganisationer som opererar i området som redan har svårt att bistå med humanitär hjälp till bland annat flyktinglägret i al-Hol. I lägret vistas över 50 000 människor, som nästan uteslutande kvinnor och barn. I en separat del av lägret sitter även medlemmar från terrorsekten IS.
Bahia Zrikem, som arbetar för den norska hjälporganisationen NRC Flyktinghjälpen i Mellanöstern, berättar att förhållandena i lägret blir sämre för varje dag. Särskilt situationen för barnen i lägret är alarmerande. Hon berättar att skolundervisning är ytterst begränsad, likaså tillgången på mat och rent vatten. Möjligheten till egen försörjning är i princip obefintlig.
Enligt en rapport från Läkare utan gränser riskerar en hel generation barn att gå förlorade om inte omvärlden agerar för att trygga barnens framtid. Barnadödligheten är stor. Bara under 2021 dog 79 barn i lägret.
Vakter utanför Al Hol-lägret i nordöstra Syrien. Bild: Maya Alleruzzo/ap
Hotet från IS lever än
Enligt Amnesty bevakas lägret av Asayish, polisstyrkan till den autonoma militärstyrkan SDF, som i sin tur domineras av den kurdiska milisen YPG. Amnesty har tidigare riktat kritik mot Asayish för att de frihetsberövar barn godtyckligt, i synnerhet pojkar och separerar dem från sina vårdnadshavare, samt för att begränsa tillgången till läkarvård. Amnesty har också fått in vittnesmål om att det förekommer barnarbete i lägret.
Pinar Dinc, statsvetare och forskare vid centrum för avancerade Mellanösternstudier vid Lunds universitet, menar att flyktinglägret al-Hol behöver stå under bevakning av YPG:s militärer inom SDF eftersom IS använder lägret som bas för nyrekryteringar. Enligt henne riskerar fortsatta turkiska attacker att destabilisera regionen ytterligare och motverka internationell samordning till att avveckla lägret.
– Annars riskerar barnen att radikaliseras till nästa generation IS-terrorister, säger hon.
Hon varnar för att tro att hotet från IS är över.
– De har fortfarande förmågan att rekrytera nya medlemmar och har vilande terrorceller. Därför är det viktigt att lägret är under kontroll.
SDF-soldater i Raqqa i Syrien efter att staden befriats från IS. Bild: Asmaa Waguih/ap
SDF:s befälhavare Mazloum Abdi har varnat omvärlden att de kan behöva överge lägret och kampen mot IS om de tvingas besvara en turkisk invasion, rapporterar Al-Jazeera.
Ankaras agerande har fått Turkiets Nato-allierade i Washington att skruva på sig. USA som aktivt stöder SDF:s anti-IS-operationer och vänder sig kraftigt mot bombattackerna och en eventuell turkisk invasion.
Pinar Dinc betonar att nordöstra Syrien är en krigszon och att SDF har varit helt avgörande i oskadliggörandet av IS som får nytt syre av instabiliteten i regionen.
– Vi kan inte säga att någon kontrollerar regionen fullt ut. IS kommer fortsätta vara ett säkerhetsproblem och återuppstår så länge det råder instabilitet i regionen. Vi har sett så många gånger förr att namnen på islamistiska terrororganisationer ändras över tid, men ideologin består, säger hon.
Sveriges utrikesminister Tobias Billström försvarar de turkiska bombningarna. Bild: Baderkhan Ahmad/AP
60 olika nationaliteter
Förutom irakier och syrier finns omkring 60 olika nationaliteter representerade bland lägrets invånare, även svenskar.
– De är kraftigt stigmatiserade och många bär på svåra trauman i relation till Daesh (IS), säger Bahia Zrikem med hänvisning till tiden då IS kontrollerade delar av Irak och Syrien.
– De behöver psykosocial rehabilitering och återintegreras i samhällen. Länder behöver anstränga sig mer för att hämta hem sina invånare, fortsätter hon.
Sedan al-Hol 2015 upprättades som ett skyddsläger för människor som flydde IS har det blivit ett folkrättsligt ingenmansland. Enligt flera människorättsorganisationer har många i lägret fått sina medborgarskap indragna av sina hemländer, vilket även drabbar barnen som står utan rättsskydd och ett land att återvända till.
Därtill har det kurdiska självstyret, som genom SDF kontrollerar områden i norra Syrien, inte erkänts internationellt som en självständig stat. Det gör diplomatiska förbindelser komplicerade och försvårar upprättande av exempelvis utlämningsavtal.
I oktober lanserade Biden-administrationen en plan för större internationell samverkan kring al-Hol-lägret som bland annat omfattande flyktingtransporter till västländer, en insats som nu tycks ha lagts på is.
