BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
– Inträffar en händelse som borde utlösa artikel 5 och det inte händer, i så fall kommer Nato inte att existera längre, säger Charlotte Wagnsson, professor i statsvetenskap på Försvarshögskolan.
– Artikel 5 är det absolut mest grundläggande syftet med alliansen.
Kan närma sig Putin
Vad exakt Trump kommer att göra som president vet ingen. Men säkerhetsanalytiker menar att det går att göra ett par antaganden. Trump kommer verkligen att kräva att USA:s allierade ska betala mer, säger Wagnssons statsvetarkollega på Försvarshögskolan Jan Hallenberg.
– Vad nivåerna sedan landar på, det får vi se.
Löften tog hit Biden
Trump, som beundrar Rysslands auktoritäre president Vladimir Putin, kommer också att söka en närmre relation till Ryssland, säger Hallenberg.
– Ryssland bör enligt honom vara USA:s allierade mot Islamiska staten, som Trump ser som det stora hotet i Mellanöstern.
Vad innebär detta för Sverige? Både den nuvarande och den tidigare borgerliga regeringen har arbetat för att fördjupa Sveriges säkerhetspolitiska band med – och beroende av – USA. Statsminister Stefan Löfven nådde framgång för bara några månader sedan när USA:s vicepresident Joe Biden besökte Sverige tidigare i år, markerade mot Ryssland och sa att Europa var "okränkbart territorium".
– Biden var här och gav Sverige en nästan-säkerhetsgaranti. Det här tror jag inte att Trump kommer att intressera sig för över huvud taget, säger Hallenberg.
Ny svensk Natodebatt
– Sedan är Nato den stora frågan vi kommer att diskutera i Sverige, ett medlemskap kan bli än mer otänkbart med Trump, säger Hallenberg.
– Eller så kan det bli tvärtom.
Dagens ETC har frågat riksdagspartierna hur de ser på Sveriges säkerhetspolitik under Trump-eran. Sverigedemokraterna, Socialdemokraterna och Miljöpartiet står fast vid sitt Natomotstånd medan Vänsterpartiets motstånd mot ett svenskt Natomedlemskap har förstärkts.
– Ska vi vara med i en militärallians med en chef – som Trump de facto är – som är så oberäknelig och oklar som Trump? Det skulle skapa osäkerhet snarare än säkerhet för Sverige, säger Stig Henriksson (V).
Lena Asplund (M) drar motsatt slutsats.
– Nato blir ännu viktigare än att bara ha ett bilateralt samarbete med USA. Nato är en multilateral organisation, och känns mer stabilt.
Asplund påpekar att Nato leds av generalsekreterare Jens Stoltenberg, inte av USA:s president.
– Nato består av 28 länder. Det är inte så att USA har ett veto.
Vill öka försvarsutgifterna
Det argumentet ger inte statsvetarprofessorn vid Försvarshögskolan Jan Hallenberg mycket för.
– I nuvarande läge har USA en väldig makt. Det är en sak hur det ser ut formellt, men i realiteten är det USA som är klart ledande.
Åsa Lindestam (S) satt med i försvarsberedningen, den grupp som tog fram Sveriges försvarsplan för 2016–2020. Lindestam menar att inriktningen står fast: Sverige ska utveckla militära samarbeten med våra grannländer och andra länder inom EU och Nato. Syftet är att utöka möjligheterna till samarbete vid en konfliktsituation. Samtidigt ska Sverige stå fortsatt militärt alliansfritt.
Sverigedemokraterna och Liberalerna, som står utanför överenskommelsen, driver som vanligt att Sveriges försvarsutgifter behöver öka.
– I början av 2000-talet låg försvarsutgifterna på knappt 2 procent av BNP. Nästa år kommer vi att glida under 1 procent. Det är en ohållbar politik, säger Allan Widman (L).
Vänsterpartiet menar – också som vanligt – att säkerhetsbegreppet behöver breddas.
– Det viktigaste är inte det militära försvaret utan att vi återtar ett bredare säkerhetspolitiskt perspektiv och jobbar mer med diplomati, arbete för nedrustning och avspänning, säger Stig Henriksson.
Désirée Pethrus (KD), suppleant i försvarsutskottet och ledamot i EU-nämnden:
– Sverige har förlitat sig ganska mycket på att USA kommer att komma till vår hjälp om vi skulle behöva det. Frågan är om vi kan lita på det nu. Vi behöver ta en diskussion i Sverige om vilka säkerhetspolitiska garantier vi har.
– Frågan är vad som blir av Nato framöver eftersom USA är den drivande kraften där. Det kan bli så att Sveriges framtida säkerhetspolitik behöver stöpas om.
– Vi behöver inom EU fördjupa samtal kring vilka säkerhetsgarantier vi ger varandra via Lissabonfördragets solidaritetsförklaring.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
Mikael Jansson (SD), ledamot i försvarsutskottet:
– Det är inte så jättemycket att fundera över. Problemet handlar om att Sverige är avrustat och att vi upprustar för långsamt. Och skälen till att stå utanför Nato är kvar, som att skapa avspänning.
– Trumps krav på Nato är väldigt bra för Europas säkerhet, det är bra att de pressas att rusta upp.
– Det är en lycka att Trumps utrikespolitik kan bli verklighet. Det är fantastiskt värdefullt, det kan rädda hundratusentals liv. Jag tror att USA kommer upprusta under Trump men att han kommer att vara mindre interventionistisk och jag hoppas mer intelligent.
Daniel Bäckström (C), ledamot i försvarsutskottet:
– Det är en allt osäkrare tid, och det blev inte mindre osäkert när Trump blev vald. Regeringen behöver göra en ordentlig analys över hur valet av Trump påverkar vårt säkerhetspolitiska läge och behoven av militär förmåga på olika områden kortsiktigt.
– Vi behöver ett Natomedlemskap för att förtydliga vår säkerhetspolitiska linje. När de flesta EU-länder är med i Nato ser jag det som naturligt att vi också är med i Nato.
Anders Schröder (MP), ledamot i försvarsutskottet:
– Trump som president talar inte för ett svenskt Natomedlemskap. Han bedriver en politik och retorik som ligger väldigt långt från vad Sverige bedriver. Sverige ska vara fortsatt militärt alliansfritt.
– Trump ligger långt från den feministiska utrikespolitik som Sverige vill bedriva. Han är ganska macho och han vill skapa osäkerhet, och det är i sig farligt. En bra utrikespolitik bygger på att man vet lite om vad andra länder gör och tänker göra.
Allan Widman (L), ordförande i försvarsutskottet:
– Valet av Trump innebär inte någon behovsförändring. Vi behöver fortfarande Nato och ett starkare svenskt försvar. Nato kommer alltid att växla i politik och militär styrka över tid. Men vi har inget val. Det finns ingen annan försvarsallians och ensamma klarar vi oss inte om det blir allvar.
– Det är min bild att alla presidenter efter hand blir hårt inbäddade i det traditionella säkerhetspolitiska tänkandet.
– Det vore en än märkligare svensk säkerhetspolitik om den blev beroende av vem som för ögonblicket sitter som president i USA.
Åsa Lindestam (S), vice ordförande i försvarsutskottet:
– I försvarsberedningen kom vi fram till att utöka de bilaterala samarbetena, att det var bra oavsett, och det tror jag fortfarande. Det handlar om att ha komplexa militära övningar tillsammans med andra EU- och Nato-länder. Jag tror att det är ett bra sätt att bli bekanta, förstå varandras kultur och hur man uppträder i olika situationer.
– Socialdemokraterna står väldigt fast i vår övertygelse. Vi vill inte vara med i Natokretsen. Vi som är folkvalda ska avgöra om vi är med eller inte. Det ska ingen annan göra. Jag är lika övertygad om det efter att Trump blev vald.
Lena Asplund (M), ledamot i försvarsutskottet:
– Det är viktigt för Sverige att ha ett nära samarbete med USA. Men vi vet inte hur det kommer att bli nu.
– Nato blir ännu viktigare än att bara ha ett bilateralt samarbete med USA. Nato är en multilateral organisation, och känns mer stabil.
– Det han har sagt om att inte använda artikel 5 är väldigt olyckligt för det är ju grunden för Nato. Men Nato består av 28 länder. Det är inte så att USA har ett veto. Nato är en stabilare organisation.
Stig Henriksson (V), ledamot i försvarsutskottet:
– Argumenten för ett Natomedlemskap har minskat väsentligt. Ska vi vara med i en militärallians med en chef – som Trump de facto är – som är så oberäknelig och oklar som Trump? Det skulle skapa osäkerhet snarare än säkerhet för Sverige.
– Framför allt Frankrike och Tyskland driver nu att EU på allvar ska bli starkare militärt. Det är inte heller ett alternativ.''
