”Ikea: Swedish for Lock out” Det är texten på Kimm Davis plakat. I snart tio månader har hon och kollegorna stått på trottoaren utanför varuhuset och sett andra familjer handla inför sommarsemester, skolstart, jul och nyår. Varuhuset håller öppet med hjälp av 35 strejkbrytare medan de 300 medlemmarna i fackförbundet Teamsters Local 213 är utestängda. De tömmer sparkonton och tar lån för att försörja sig. Solidaritetsåtgärder av andra fackliga organisationer runt om i världen hjälper till att hålla modet uppe.

Konflikten började i maj 2013 när ledningen för Ikea i Richmond lade fram ett avtal. Varuhusets låga vinst skulle kompenseras med ett prestationsbaserat lönesystem, enligt Teamsters beräkningar skulle det ta 21 år att uppnå högstalönen. Dessutom skulle man införa ett tvådelat lönesystem för nya, respektive långvarigt anställda. När de anställda tackade nej för andra gången svarade Ikea med en timmes lockout. När timmen var över valde alla utom 35 att stanna kvar utanför. Nu bedömer arbetsdomstolen att konflikten är en strejk initierad av Teamsters Local 213.

– I början försökte varuhusledningen bara ta, inte ge, berättar fackordförande Ray Zigmont. Teamsters har uteslutit strejkbrytarna i enlighet med sina stadgar, men enligt Ikeas interna regler har alla anställda rätt att välja om man vill vara medlem i en facklig organisation eller inte.

– De behöver inte avskeda dem men enligt provinsiella och federala lagar är fackligt medlemskap obligatoriskt på en fackligt ansluten arbetsplats, säger Ray Zigmont.

Nu har förhandlingen hamnat i dödläge. I skrivande stund väntar parterna på att den andre ska ta första steget.

Sverige känt för arbetarskydd

De anställda förstår inte hur de hamnat i en sådan här konflikt. Sverige är känt för ett starkt arbetarskydd och Ikea är känt som en bra arbetsgivare. Alla företag i koncernen och franschisetagare måste följa Ikeas globala principer.

– Men frågor som lön, förmåner och fackföreningskontakt ligger på ledningen i respektive land, säger Daniela Rogosic, pressansvarig på Ikea i Sverige.

Förhandlingsparten för konflikten i Richmond är Ikea Kanada och huvudkontoret i Holland.

– Ikea saknar ett globalt ramavtal inom handeln, berättar Anders Kjellberg, professor vid Sociologiska institutionen vid Lunds Universitet, som skrivit boken Facklig anslutning i ett globalt perspektiv.

Carla Lipsig-Mummé som forskar i facklig organisation vid York University i Toronto säger att Ikea i Nordamerika ofta följer samma tvivelaktiga metoder som andra storföretag tillämpar i USA och Kanada.

– Det tvådelade lönesystemet som föreslogs i Richmond, kan ses som ett sätt att söndra och härska, säger hon.

Få anslutna arbetsplatser

I Kanada och USA organiseras inte fackligt medlemskap per sektor utan en arbetsplats i taget. Av Kanadas 12 Ikea-varuhus är det bara Richmond och Montreal som är fackligt anslutet. På en fackligt ansluten arbetsplats måste alla avtal och löner redovisas, alla vet vad kollegorna tjänar. Men på de övriga Ikea-varuhusen kan arbetsgivaren hävda sin interna policy i första hand.

– Ikea avråder medarbetare att berätta för varandra vad de tjänar, säger Ray Zigmont.

I Kanada får bara anställda på fackligt anslutna arbetsplatser strejka så man vet inte hur villkoren ser ut på andra håll. Överlag är den fackliga organiseringen i Kanada låg, bara 30 procent av arbetarna totalt och 15 procent av de handelsanställda. I USA är knappt 15 procent med i facket och bara 5 procent av de handelsanställda. Carlas Lipsig-Mummés forskningsstudier har visat att många fler ­kanadensare är positiva till ­facklig anslutning men att de drar sig för processen. Det är bara om majoriteten av de anställda är medlemmar i facket eller vill ha facklig anslutning som man kan ansöka. Sen är det upp till en neutral arbetsstyrelse att ta belsutet. Det är under beslutstiden, när de anställdas åsikter har offentliggjorts, som de är känsliga för påtryckningar av olika slag från företaget eller från fackets företrädare.

I Nordamerika hotar ofta företag med att lägga ned arbetsplatser för att hindra organisering. I kanadensiska Québec genomfördes det. Sju månader efter att Wal-Marts varuhus i Jonquière organiserades stängdes det av företaget.

Försöker försvaga facket

Fackligt motstånd är nu så vanligt att det skapats en marknad för advokatbyråer, konsulter och intressegrupper. Fenomenet kallas ”union busters” och är ett samlingsnamn på åtgärder som syftar till att motarbeta facklig organisering. Jurister från advokatbyrån som representerade Wal-Mart i Quebec representerar nu Ikea i Kanada. Strejkbrytarna i Richmond har erbjudits stöd av Labour Watch, en omtalat anti-facklig organisation som backas av flera stora näringslivsaktörer. I Tennesse lyckades union busters-grupper stoppa United ­Autoworkers organisering av ­Volkswagens fabrik. I Kanada går detta under den så kallade Rand-formeln, en lag som flera konservativa politiker vill avskaffa, ofta med hänvisning till den nordiska fackliga modellen.

– Det skulle vara den absolut största försvagningen av facklig organisation i Kanada, säger Carla Lipsig-Mummé.

Alla måste vara medlemmar

Rand-formeln säger att eftersom en facklig organisation ges exklusiv rätt att representera majoriteten, så måste den också vara skyldig att förhandla för minoriteten. Eftersom alla på arbetsplatsen därför kan dra nytta av det fackliga avtalet är det rättvist att alla anställda betalar fackavgift. Det innebär att alla anställda ska vara fackliga medlemmar. Kanadensiske professorn i juridik, Brian Langille, understryker att Rand-formeln inte ska behållas för att den är rättvis utan därför att den är en del av ett logiskt, juridiskt system. Alla juridiska system består av beståndsdelar som balanserar varandra. Tar man bort Rand-formeln så fungerar det inte att ha ett exklusivt, ­majoritetssystem, då skulle ­arbetsplatsens minoritet, de som inte är fackliga medlemmar, alltid förlora.

– De går inte att jämföra det kanadensiska med det svenska systemet. Svenskens rätt att inte vara fackligt ansluten är möjlig för att man varje år förhandlar fram ett nationellt kollektivavtal istället för den lagstadgade minimilön som man har i Nordamerika, säger Brian Langille.

Vill plocka russinen ur kakan

Om man som i Sverige har rätt att enskilt välja fackförening, och att flera olika fackföreningar får vara representerade på en arbetsplats men bara är skyldig att förhandla för sina medlemmar, då behövs inte Rand-formeln, hävdar Langille.

– Det är detta som är problemet vid Ikea i Richmond nu, säger E. Casey McCabe som är Teamsters Local 213 juridiska talesman.

Företagsledningen vill plocka ­russinen ur kakan i olika ­arbetsrättssystem. Medlemmarna går inte med på att gå tillbaka och arbeta bredvid strejkbrytarna oavsett vad Ikeas interna policy säger.

– Om de inte hade gått tillbaka in i ­varuhuset skulle vi ha haft ett ­starkare förhandlingsläge från början av ­konflikten, säger Ray Zigmont, men att ha kvar dem är både olagligt och stötande för medlemmarna. Just nu är stämningen god och medlemmarna vill inte ge efter och att de 10 månaderna ska ha varit bortkastade, avslutar han.