Utrikes.

2021-02-22 11:20
  • Sjuksköterskorna Putseltso Lesofe, till vänster, och Carol Ditshego förebereder en patient under en studie av coronavaccin vid en klinik i norra Johannesburg, Sydafrika. Bild: Jerome Delay/AP
    Sjuksköterskorna Putseltso Lesofe, till vänster, och Carol Ditshego förebereder en patient under en studie av coronavaccin vid en klinik i norra Johannesburg, Sydafrika.
  • ”Det kan politiskt tyckas prioriterat att vaccinera, men när det saknas resurser så tas det från något annat, exempelvis vaccinering av barn mot mässling”, säger Johan von Schreeb, professor i global katastrofmedicin. Bild: Pontus Lindahl/TT
    ”Det kan politiskt tyckas prioriterat att vaccinera, men när det saknas resurser så tas det från något annat, exempelvis vaccinering av barn mot mässling”, säger Johan von Schreeb, professor i global katastrofmedicin.
Puffetikett
Dagens ETC

Så kan Afrika tackla den ökade smittan

Smittotalen av covid-19 i södra Afrika har ökat snabbt – samtidigt som bara en liten del av världens vaccin går till världsdelen.

Men Johan von Schreeb, professor i global katastrofmedicin, varnar för att misstolka situationen.

”Det Afrika behöver mest är ett fungerande hälso­system, inte massiva tilldelningar av ett vaccin som det varken finns pengar eller resurser för att lagra och distribuera.”

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på Dagens ETC!
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje månad. Avsluta när du vill.

Sammantaget har Afrika klarat sig förhållandevis väl under coronapandemin. Antalet döda och allvarligt sjuka har varit markant lägre än i Europa eller Nord- och Sydamerika, även om talen är underrapporterade.

– Det främsta skälet är sannolikt åldersfördelningen i de afrikanska länderna och att man till stor del lever utomhus. I de flesta staterna är majoriteten av befolkningen under 18 år. I Sverige är 20 procent av befolkningen över 65 år, som med stigande ålder har komplicerande sjukdomar. Eftersom vi vet att ålder är en av de viktigaste faktorerna för allvarlig sjukdom och död så är skillnaden i rapporterade dödstal inte konstig, säger Johan von Schreeb.

I dag finns cirka 100 000 rapporterade dödsfall med covid-19 i Afrika med en befolkning på cirka 1,2 miljarder människor. Det kan jämföras med Storbritannien, som med en befolkning på mindre än 70 miljoner hittills har redovisat dödstal på nära 120 000 människor. I veckan kritiserade FN:s generalsekreterare António Guterres den orättvisa fördelningen av vaccin över världen och uppgav att tio länder just nu får 75 procent av världens vaccindoser –  medan 130 länder inte fått en enda dos.

Fler dör av fattigdom

Man måste kunna hålla flera tankar i huvudet samtidigt när man talar om covid-19 i Afrika och vad för insatser som krävs, menar von Schreeb. Det finns nämligen en konflikt mellan rättvisa och verkliga behov:

– Det kan tyckas kolonialistiskt att ha åsikter om hur covid-19 ska hanteras i Afrika, men min erfarenhet är att vi inte får reducera situationen till en en sjukdomfråga. Det är fattigdomen som kommer att skörda flest liv, oavsett covid-vaccination. Vi får heller inte glömma att vaccinering av alla vuxna knappast gör livet lättare när det saknas rent vatten, sanitet eller mat för dagen. Det kan politiskt tyckas prioriterat att vaccinera, men när det saknas resurser så tas det från något annat, exempelvis vaccinering av barn mot mässling.

För de som nu är akut sjuka hjälper vaccinering heller inte, poängterar han.

– En av de viktigaste akuta åtgärderna är att få ut syrgas till sjukvården. Det skulle inte bara rädda covidpatienter utan även andra – som barn med lunginflammation och gravida som blött efter förlossning.

Samtidigt kan metoder som i vissa fall varit effektiva på andra håll kan vara rent skadliga för Afrika. Att helt stänga ned samhällen kan vara katastrofalt för människor som lever på fattigdomsgränsen om de inte får lämna sina hem för att arbeta – det betyder att familjen inte får någon mat.

– De indirekta effekterna riskerar att leda till ökad hunger och att uppskattningsvis 100 miljoner, de flesta barn, kastas ner i extrem fattigdom. Det är också meningslöst att säga till trångbodda människor att stänga in sig för att hindra smittspridningen. Man måste räkna in socioekonomiska faktorer, det gäller inte bara Afrika utan i Sverige också, säger Johan von Schreeb.

Kinesiskt vaccin på licens

Han menar att det inte är realistiskt att massvaccinera en majoritet av Afrikas befolkning.

– Av en rad skäl bör man inrikta sig på att vaccinera de 20 procent av befolkningen som Covax-initiativet har som fokus. Högsta prioritet är riskgrupperna och hjältarna som arbetar inom vården. Jag är orolig för att de som talar om rättvis fördelning av vaccin globalt får alltför stort inflytande. Det är som inom katastrofmedicin, när det är brist på resurser måste behoven avgöra och då handlar det främst om att prioritera rätten till grundläggande sjukvård och att kunna föda barn på ett tryggt sätt.

Det finns också anledning att titta närmre på vaccinproducenterna. Där kommer med stor sannolikhet kinesiska och ryska producenter att nå mycket längre än Europas och Nordamerikas läkemedelsjättar, menar han.

– Vi är väldigt fåfänga när vi tittar på vår läkemedelsindustri och tror att det är vi i den rikare delen av världen som sätter agendan. Vid sidan om är covid-19-vaccin från Kina på olika sätt på väg att bli viktigt i Afrika. Det talas om licenser att producera vaccinet lokalt till låga kostnader.

Det kan vara ett sätt för Kina att öka sitt inflytande i Afrika och i andra delar av världen.

– Ska vi göra verklig nytta i Afrika ska vi stödja och bygga upp ett katastrofalt underfinansierat hälsovårdssystem som på sikt har förmågor att själva klara hälsohot som covid-19 på ett acceptabelt sätt, säger Johan von Schreeb.