Det är i detta område som jihadistiska grupper som IS och al-Quaida har sina viktigaste baser i världen.

Mot jihadisterna står i de flesta fall militärdiktaturer som med vapenmakt och stöd från utländska soldater försöker bekämpa dem. Bara under det senaste året har flera militärkupper genomförts i Sahelområdets länder. I många av dessa har befolkningen klämts mellan väpnade jihadister och regeringssoldater som gjort militära framryckningar.

Med den senaste tidens oro i Mali har situationen blivit alltmer akut. I Mali har FN en av sina största fredsbevarande styrkor, Minsuma, och en rad länder, däribland Sverige, har sänt trupper till en kommandostyrka ledd av Frankrike med uppgift att stoppa IS´ och al-Quaidas framryckningar.

Efter den senaste statskuppen i Mali, där den ökände översten Assimi Goïta störtat ytterligare en försiktigt demokratiskt regim, blev det dock ohållbart att samarbeta med den maliska militären och kommandostyrkan har upplösts. Sverige har dock fortfarande militär i FN-styrkan.

Efter att de andra EU-länderna lämnat landet har den maliska militärregimen istället startat ett samarbete med Ryssland, och det ryska säkerhetsbolaget Wagner-gruppen har skickat soldater som slåss med regeringstrupperna.

Wagnergruppen, som framför allt består av ryska legosoldater, beskylls för att tillsammans med regeringssoldater ha genomfört flera massakrer i byar i mellersta Mali. Antalet dödade i konflikten i Mali har fördubblats under 2022.

EU, Afrikanska Unionen och FN har stöder ett militärt samarbete mellan de olika länderna i Sahel för att bekämpa jihadisterna, men arbetet går långsamt och har snarare lett till att konflikterna stärks. De flesta länderna i området har också inbördeskonflikter mellan olika etniska grupper försvårat ett brett samarbete inom befolkningen.

Från Nigeria, som är Afrikas mest folkrika land, har dessutom inbördeskriget mellan regeringen och den jihadistiska gruppen Boko Haram spridit sig till grannländerna. I länder som Niger, Mali, Tchad, Nigeria och Burkina Faso drabbas civilbefolkningen mycket hårt av dessa konflikter.

Förband av jihadistiska grupper kommer till byarna och kräver skatt, mat, stöd, och att byborna anpassar sig till ett islamistiskt samhälle – annars blir de skjutna eller fördrivna. Byarna blir sedan angripna av kommandostyrkor från regeringsmilitär som attackerar utan att göra skillnad på bybefolkningen och jihadister.

Det var detta som skedde i i byn Moura i Mali mellan den 27–31 mars i år, där minst 300 människor dödades av regeringsstyrkor som under ledning av Wagnergruppen anlände i helikoptrar och började skjuta. Malis regering och Wagnergruppen anser nu Moura ”befriat”, men i själva verkat har byn blivit nära nog utplånad.