Utrikes.

2016-07-27 11:00
Gerillaledaren Cemil Bayık sägs vara Turkiets mest efterspanade man – eller största terroristledare på fri fot. I västvärlden är han både en allierad och stämplad som terrorist.
Gerillaledaren Cemil Bayık sägs vara Turkiets mest efterspanade man – eller största terroristledare på fri fot. I västvärlden är han både en allierad och stämplad som terrorist.

PKK-ledaren: Mellanöstern upplever ett världskrig

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på !
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Prenumerera och betala per vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Prenumerera och betala per månad. Avsluta när du vill.

Inte längre någon kurdisk fråga

Den över tre decennier långa konflikten har lett till mycket stora politiska och sociala konsekvenser, i flera länder i Mellanöstern. Men i västvärlden har intresset för konflikten många gånger varit relativt svalt. På våren 2013 utropades en definitiv vapenvila, men kriget kom tillbaka igen för ett år sedan, i juli 2015. Bayık anser att nyckelfrågan blev det världsberömda slaget om staden Kobane.

– [President] Erdoğan och IS hade en plan tillsammans, om att eliminera Kobane för att stoppa kurdernas revolution i Rojava. Men de misslyckades. Istället vann Kobane och då introducerades den kurdiska kämpande kvinnan och den kurdiska frågan för hela världen.

Erdoğans nästa drag var att försöka stampa ut den kurdiska rörelsen i Turkiet, för att knäcka motsvarigheten i Syrien, menar Bayık. Efter att det pro-kurdiska oppositionspartiet HDP lyckades ta sig in i parlamentet vid valet i juni 2015, beslutade Erdoğan därför att gå i krig igen.

Turkiet försvarar enbart sina intressen mot terroristorganisationen PKK:s hotfulla utbredning, har regeringen resonerat. Det finns inte längre någon kurdisk fråga, har Erdoğan hävdat. Är det därför en simpel bandit, vars krigare inte har några politiska mål, som Dagens ETC möter i en skogsdunge?

”En paradoxal konflikt”

Det håller Bayık förstås inte alls med om. Att kurder ännu diskrimineras och ställer politiska krav, som Turkiet vägrar gå med på, kan vem som helst fortfarande se. Även om PKK terrorstämplats vet västmakterna att de inte har något att själva frukta från kurderna, menar Bayık. Redan förra sommaren avslöjade han också att PKK naturligtvis talar med USA för att koordinera kampen mot Islamiska staten, IS. PKK gick i krig mot jihadisterna i augusti 2014. Månaden efter utvecklade USA sitt militära samarbete med den syrisk-kurdiska YPG-gerillan, som också följer Öcalan.

– Det finns en paradoxal konflikt, kring att västmakterna anser att PKK är terrorister, samtidigt som de ser YPG som en oumbärlig styrka mot IS i Syrien. Turkiet insisterar på att västvärlden måste välja mellan dem eller YPG, som är PKK. Men västmakterna kan inte göra det valet.

Men Cemil Bayık är inte bara gerillaveteranen, som styr över kampen mot både Turkiet och IS och har hemliga samtal med USA. Han är även ledare över en politisk massrörelse, vars Öcalan-ideologi följs av kurdiska partier, organisationer, förbund och kulturgrupper, i flera länder. Denna politiska sida hos PKK får ofta mindre uppmärksamhet, men är helt central för att förstå hur den revolutionära kurdiska rörelsen agerar.

Enligt Bayık ingår den väpnade konflikten i Turkiet i en och samma, större konflikt, som även inbegriper krigen i Syrien och Irak. Denna jättekonflikt handlar i grund och botten om systemfel i regionens nationalstater. Grunden till det moderna Mellanöstern skapades av kolonialstaterna Storbritannien och Frankrike. Traktens gränser ritades först upp i det koloniala Sykes-Picotavtalet 1916, som inte tog någon hänsyn till vad folk på marken tyckte.

– Det och även senare avtal är inte längre giltiga. Varken folk här eller utländska intressen erkänner avtalen, eftersom de spelat ut sin roll. En ny status måste byggas i Mellanöstern.

Läs vidare på nästa sida: Framtiden är en ny modell

PKK, YPG och Peshmerga

Kurdistans arbetarparti (PKK) bildades 1978 och dess gerillastyrkor har legat i krig med den turkiska staten sedan 1984. Den officiellt högste ledaren Abdullah Öcalan dömdes till livstids fängelse i Turkiet 1999. Efter det har PKK övergett kraven på en självständig stat och omfamnat en ny, antistatlig ideologi från Öcalan för att bygga lokala självstyren. Efter 11 september-attackerna 2001 hamnade PKK på Natos och EU:s terrorlistor.

Sedan 2012 har kurder i Rojava, norra Syrien, byggt egna självstyren enligt Öcalans ideologi. YPG från Rojava och PKK-gerillan är väldigt närstående.

Peshmerga är namnet på de styrkor som är knutna till de båda kurdiska partierna KDP och PUK, i irakiska Kurdistan.