Den turkiska liran genomgår devalvering. En amerikansk dollar var värd 2,8 lira i slutet på april 2016 men i början på december var samma dollar värd 3,59 lira. En 28-procentig devalvering under bara sju månader. Enbart under november 2016 sjönk värdet med 16 procent, något som blev en chock för den turkiska ekonomin – landet har en utlandsskuld på motsvarande drygt 2 400 miljarder kronor.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
– Vi kan inte upprätta en budget för 2017, säger ekonomidirektören för det turkiska dotterbolaget till ett av de största multinationella företagen till Dagens ETC.
–Vi hade förutsett en kurs på 3,5 lira per dollar för första kvartalet 2017, men redan 2016 nådde vi 3,59. Framtiden blir allt svårare förutse.
Men varför är världens 18:e största ekonomi i en sådan kris? Det har ekonomiska, politiska och internationella skäl.
Hög arbetslöshet bland unga
Den turkiska ekonomin växte med tre respektive fyra procent under 2014 och 2015. Även om tillväxten är högre än i många avancerade ekonomier är det mindre än vad Turkiet behöver. Turkiet har en växande befolkning, och för att minska arbetslösheten som är över tio procent, och ungdomsarbetslösheten på 20 procent, behöver ekonomin en tillväxt på mer än fem procent varje år.
Den viktigaste sektorn av ekonomin under de 14 år som president Recep Tayyip Erdogans parti AKP har haft makten har varit byggande och konstruktion. Sektorn har hög lönsamhet, arbetare inom sektorn accepterar att arbeta utan trygghetsavtal på grund av den höga arbetslösheten, och regeringen kan kontrollera vilka företag och affärsmän som får kontrakten.
Det är inte många produkter med högt värde som kommer från Turkiet. Även om många produkter inom hushållselektroniken är turkiska så består de framför allt av kinesiska komponenter som sätts samman i Turkiet. Som ett resultat av bland annat avsaknaden av avancerade produkter har den turkiska ekonomin ett strukturellt underskott i handelsbalansen.
Turister överger Turkiet
Det senaste året Turkiet exporterade mer än det importerade var 1948. Förra året var underskottet nästan 600 miljarder kronor.
Många väststater har handelsunderskott, och landet med det största underskottet, USA, har en växande ekonomi och dollarns värde ökar. Så det räcker inte till för att förklara den rådande krisen, vilket för vidare till de politiska och ekonomiska anledningarna.
2016 började som en mardröm för den turkiska ekonomin. Det inleddes med en turistbojkott av Ryssland, den näst största källan av turister till Turkiet. Bojkotten startade sedan Turkiet skjutit ned ett ryskt stridsplan över gränsen mellan Turkiet och Syrien. Ryssland började också bojkotta turkiska jordbruksprodukter.
Tillsammans med den allmänna minskningen på grund av attentat utförda av Islamiska staten (IS) och PKK gick turistnäringen, som står för drygt sex procent av BNP, in i en stor kris. Många små och medelstora hotell gick i konkurs, vilket ytterligare spädde på arbets-lösheten.
När sedan Turkiet utsattes för ett kuppförsök som dödade hundratals människor i juni skadades inte bara parlamentsbyggnaden och presidentpalatset utan hela ekonomin.
Under 2016 års nio första månader minskade nettoinkomsten av turism med 40 procent, och antalet utländska besökare gick ner från 28 miljoner till 19 miljoner.
Vad som var än mer alarmerande än kuppförsöket i sig var det politiska svaret från president Erdogan. Han startade en massiv kampanj mot kurderna, vänstern och följarna av Fethullah Gulen och fängslade tiotusentals människor, inklusive journalister och politiker. Med undantagstillståndet upphörde landets lagar att gälla.
Förtryck skapar osäkerhet
Föga överraskande påverkar lagarna också ekonomin:
– Vi rekommenderade och hjälpte våra kunder att investera i Turkiet fram till förra året, berättar en advokat från en internationell juridikfirma. Hen kräver anonymitet för att våga prata. Men när en investerare förbereder att investera miljarder i Turkiet är deras första fråga: Finns det ett fungerande juridiskt system i landet? Och vi kan inte svara ja på den frågan.
Erdogan mobiliserar sina väljare inför omröstningen om större presidentmakt genom att skapa nya fiender – och nu är väst en av dem. Han anklagar väst för att ligga bakom den ekonomiska krisen och skapar än mer spänning i förhållande till EU genom sina hotfulla tal. Medan talen hälsas av jublande supportrar som bränner falska dollarsedlar driver de samtidigt bort de utländska investeringar som Turkiet är beroende av.
Tillsammans skapades alltså den ekonomiska krisen av undantagstillstånd som satte lagen ur spel och skrämde bort utländska investeringar, politisk oro som följd av Erdogans kampanj för presidentstyre, konflikt med Ryssland, lågt värde på den egna produktionen och den dåliga handelsbalansen.
Turkiet har inte visat några tecken på att detta ska lösas på kort sikt.
Påverkar opinionen
De möjliga konsekvenserna är tydliga. Ekonomin har alltid varit kritiskt viktig för Erdogan och AKP. De kom till makten efter den stora ekonomiska krisen i Turkiet 2001 när ekonomin minskade med tio procent och liran devalverades med 40 procent. Den första gången AKP förlorat röster i ett val var 2009 då den turkiska ekonomin minskade med 4,7 procent. Om den nuvarande situationen förvärras kan väljarna stoppa Erdogans dröm att stärka presidentmakten i nästa års folkomröstning.
