Utrikes.

2019-05-03 08:50
Europaparlamentet i Strasbourg. Bild: Europaparlamentet
Europaparlamentet i Strasbourg.
Puffetikett
Dagens ETC

Ökad möjlighet till social jämlikhet i EU

Inför förra EU-valet var social jämlikhet en valfråga som drevs av flera svenska partier. Inför vårens val är det tystare – trots att möjligheterna att förändra ökat.

”Nya röstregler i kombination med Brexit kan öka möjligheterna för vilka förslag man kan lägga”, sammanfattar Olof Larsson, doktor i statsvetenskap på Göteborgs universitet.

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på Dagens ETC!
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje månad. Avsluta när du vill.

För fem år sedan deklarerade den nytillträdde ordföranden för EU-komissionen Jean-Claude Juncker att han ville satsa på ett socialt enat Europa. Frågan om att få ett socialt protokoll inskrivet i EU-föredraget, som skulle garantera social rättvisa framför kapitalets makt, stod på tapeten och gick igenom med två rösters marginal. Protokollet har egentligen ingen tvingande makt, utan består av 20 punkter som medlemsländerna skriver under och är fria att bryta mot, utan andra konsekvenser än eventuell skam. Att driva välfärdsfrågor och frågor om jämlikhet i medlemsländerna på en överstatlig nivå har alltid varit svårt, skatte­politiken är medlemsnationernas egen sak och välfärden ses som en nationell fråga.


Prenumerera på Dagens ETC:s nyhetsbrev

 

Skatter kan inte vara orättvisa

Sedan 90-talet, då den inre marknaden med fri rörlighet för kapital, tjänster, varor och personer, blev verklighet har dock lagar och regler för att gynna frihandel och för att lindra effekten av höga skatter i olika medlemsländer tagits fram. Åsa Gunnarsson, professor i skatterätt, leder just nu ett forskningsprojekt som undersöker hur gemensamma principer för beskattning i medlemsstaterna ska kunna genomföras. Tillsammans med andra väletablerade skatteforskare såg hon tidigt hur borttagandet av fördelningspolitiken genom skattesänkningarna som frihandeln innebar skulle kunna bli ett brott mot det sociala kontraktet om en välfärdsstat.

– Om välfärdsstaten är det sociala kontraktet och om politikerna hävdar att det är målsättningen, då krävs det mycket skatter och då kan man inte ta in skatterna på ett orättvist sätt, säger hon och poängterar att näringslivet och höginkomsttagare har haft en stark röst i de olika medlemsländerna och i EU när det kommer till synen på skattefrågan.   

Idén om att länder i EU har ett högt skattetryck som skrämmer bort företag och som motverkar innovation och utveckling, menar hon är en argumentation som kan innehålla ett visst mått av sanning men som till stora delar inte har bevisats. Ett ojämlikt system har snarare låtit de rika äta kakan och ha den kvar.

Men även en trög institution som EU kanske kan förändras. I januari i år trädde ett nytt skatte­flyktsdirektiv i kraft som på ett nytt sätt ska göra det svårare att skatteplanera på ett legalt sätt. Dessutom har kommissionen lagt förslag som ska harmonisera skattesystemen, dels genom en gemensam bolagskattebas och dels genom att beskatta digitala tjänster. För att ytterligare jämlikhetsåtgärder med skatten som verktyg ska kunna användas krävs dock en reformändring i EU-fördraget.

– Om den nationella skatte­politiken och skattelagstiftningen ska kunna reformeras genom beslut på en överstatlig nivå som EU, så måste EU ges större rättslig kompetens när det gäller skattefrågor. Kravet på enhällighet måste bort och jag utgår från att omförhandling av EU-fördragen med tillägg angående det skattepolitiska området måste ske, säger Eva Gunnarsson.

Brexit kan ge mer vänsterpolitik

Men även inom rådande system finns det reformer som kan göras för att minska ojämlikheten i EU-länderna. Olof Larsson är doktor i statsvetenskap på Göte­borgs universitet. Han forskar om EU-domstolen och bland annat om vad EU får göra och hur de får göra det och säger att han tror att EU kan komma att spela en stor roll för hur ojämlikheten både inom och mellan länder utvecklas, framför allt eftersom det har blivit lättare att driva igenom förslag sedan 2014, då röstreglerna ändrades.

– När det gäller frågor som har berört politik för ökad jämlikhet så har det funnits en grupp som har blockat många av de förslag som har lagts, bestående av Storbritannien, de flesta östeuropeiska länder, och ibland Portugal, Malta, Cypern och Irland. Nu är deras möjligheter att blockera satsningarna mindre, dels för att det har blivit lättare att driva igenom förslag, säger han.

Han spår att det kommer att finnas en större möjlighet att driva ”vänsterpolitik” i EU efter Storbritanniens utträde:

– Historiskt sett så har de nämligen stått för en fri marknad snarare än hänsyn till miljö eller fack och arbetsrätt. Brexit kan öka möjligheterna för vilka förslag man kan lägga, helt enkelt. 

Lika löner i samma land

Enligt Olof Larsson är den största reformen för social jämlikhet inom EU förändringen av det så kallade utstationeringsdirektivet som ska göra det lättare att kräva att företag från andra länder betalar löner på samma eller liknande nivåer som man har i det land de jobbar i.

– Vägen därifrån till jämlikhet är inte direkt med den är i alla fall relaterad. Eftersom lönerna annars skulle pressas ner, säger han.

EU och skatterna

EU deltar inte direkt i skatteuppbörd och bestämmer inte heller över skattesatserna. Hur mycket skatt medborgarna ska betala beslutar varje land själv, liksom vad skattepengarna ska gå till.

EU övervakar dock de nationella skattereglerna på några områden med koppling till EU:s företags- och konsumentpolitik, eftersom man vill gynna fri rörlighet för varor, tjänster och kapital på den inre marknaden i EU. Regler finns även för att företagen i ett land inte ska få orättvisa fördelar i förhållande till konkurrenter i andra länder och för att försöka säkra att konsumenter, arbetstagare och företag från andra EU-länder inte diskrimineras.

Källa: Europaparlamentet