På sin andra dag på jobbet beslutade president Barack Obama att fånglägret på USA:s militärbas i Guantánamo skulle stänga inom ett år.
– Detta är en ny era, konstaterade den nya utrikesministern Hillary Clinton. Det var många som kände så.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
Barack Obama beslutade samtidigt att avsluta underrättelsetjänsten CIA:s världsomspännande kidnappnings- och tortyrverksamhet. Flera utredningar har kartlagt tortyren i USA:s fängelser i Abu Ghraib i Irak, Bagram i Afghanistan, på Guantánamobasen och på CIA:s "spökfängelser" runtom i världen. Fångar tvingades vara nakna och förnedrades sexuellt. De utsattes för extrem kyla eller värme, fick sitta i sin egen avföring och kunde få utstå dunkande musik i veckor i sträck i totalt mörker.
Bush kom undan
Organisationer som Human Rights Watch menar att det finns tillräckliga bevis för att starta brottsutredningar mot fyra före detta makthavare för att ha orkestrerat tortyren: president George W Bush, vice president Dick Cheney, försvarsminister Donald Rumsfeld och CIA-chefen George Tenet. Men Barack Obama förklarade tidigt att han hellre ville se framåt än bakåt. Ändå har tortyren fortsatt ställa till problem.
Den tortyrinförskaffade informationen var ofta falsk, men i de fall den var riktig får den enligt lag inte användas i en rättegång. Detta har försvårat möjligheterna att ställa fångar inför rätta. Trots att USA:s militärtribunaler reformerats för att kringgå detta problem har bara åtta Guantánamofångar åtalats.
Sverige hjälpte inte
Barack Obama stötte på problem direkt när han ville stänga Guantánamo. Kongressen ville inte ta fångarna till USA. Om de frisläpptes kunde de utgöra en fara för USA:s säkerhet, menade många av de folkvalda politikerna. Obama frågade därför andra länder om de kunde ta emot fångar.
I Sverige ville Miljöpartiet, Vänsterpartiet och enstaka borgerliga politiker som Birgitta Ohlsson (L) bistå Obama. Men regeringen sa nej.
– Guantánamo är i första, andra, tredje och fjärde hand en fråga för den amerikanska administrationen. Det är de som har upprättat Guantánamo och det är de som bör ta ansvar för dess avveckling, sa dåvarande migrationsminister Tobias Billström (M) i februari 2009.
"Fönstret stängs"
Vänsterpartiets utrikespolitiska talesperson Hans Linde är besviken på att den svenska regeringen inte gjort mer för att Guantánamo ska stängas.
– Det har inte varit någon stor fråga när Barack Obama besökte Sverige eller när andra högt uppsatta har besökt Sverige, säger Linde.
– Det fönster som har funnits under Obama kommer stängas nu. Donald Trump har redan signalerat att USA än mer kommer att agera utanför rättsstatens gränser. Just nu känns det ganska avlägset att den här fångbasen någonsin kommer att stängas.
Obama får kritik
Barack Obama har skyllt sitt misslyckande på republikaner i kongressen. Men många analytiker, och flera av Obamas tidigare tjänstemän, menar att det är bortförklaringar.
– När president George W Bush öppnade Guantánamo den 11 januari 2002 så sökte han inte kongressens godkännande. Han bara gjorde det själv. President Barack Obama skulle kunna göra detsamma. Han väljer att inte göra det. Han väljer att inte ta vad han anser är en politisk risk, säger juridikprofessorn Ramzi Kaseem till Democracy Now.
När Donald Trump tillträder som president om två veckor får han inte bara ta över Guantánamo. Han får också utvidgade möjligheter att hålla personer inlåsta utan rättegång på obestämd framtid. Detta efter att Barack Obama skrev under ett lag-paket den 31 december 2011. Där ingick en unik skrivelse som gav regeringen möjligheter att låsa in människor som den bedömde hade "väsentligt stött" al-Qaida, talibanerna eller andra "associerade styrkor". I tider av USA:s vaga "krig mot terrorn" kan det betyda lite vad som helst, enligt kritiker.
– Barack Obama kommer att gå till historien som presidenten som inkapslade obegränsad internering utan rättegång i amerikansk lag, sa Human Rights Watchs chef i ett uttalande.
Över 40 organisationer som företräder araber och muslimer vädjade i ett gemensamt brev till Obama att inte skriva under lagen två veckor innan han gjorde det. Brevet påminde om att lagen, i linje med kriget mot terrorns logik, "kommer att drabba en minoritet hårdast – de amerikanska muslimerna".
Gäller inte amerikaner
Samtidigt hävdar organisationer som American Civil Liberties Union att det är olagligt att frihetsberöva människor såsom de två senaste presidenterna gjort, oavsett vad det står i den nya lagen. För säkerhets skull lade Barack Obama till en mening när han skrev på lagen:
"Jag vill klargöra att min administration inte kommer att godkänna obegränsade militära interneringar utan rättegång av amerikanska medborgare."
