Utrikes.

2019-04-29 09:10
Foto: Li Lei/TT/AP
Puffetikett
Dagens ETC

Nytt rekordår för militära utgifter

Världens militärutgifter fortsätter öka. Störst muskler av alla har USA och Kina. Frågan är hur länge landet i väst kan hålla den kinesiska tigern bakom sig. Och vad som händer om de fortsätter försöka.

Först kommer USA. Fortfarande en bit bakom närmar sig Kina. Och långt efter täten stångas övriga världen i samlad klunga.

Det handlar om världens militärutgifter, om att de totalt ligger på 1 822 miljarder dollar (alltså närmare 18 000 miljarder kronor), 2,6 procent högre än föregående år, och om att det är den högsta nivån sedan 1988. Detta enligt Stockholms internationella fredsforskningsinstitut Sipri, som i dag släpper siffrorna för 2018.

De bägge stormakterna USA och Kina står tillsammans för nästan hälften av världens militärutgifter. I kronor räknat handlar det om 6 200 miljarder respektive 2 400 miljarder.

Trump en orsak

För USA är det första gången sedan 2010 som militärutgifterna ökar, enligt Sipri mycket på grund av Trumpadministrationens införande av 2017 års vapeninköpsprogram. I fallet Kina skriver Sipri att det är 24:e året i rad som landet ökar sina utgifter, en trend som går hand i hand med Kinas allmänna ekonomiska tillväxt.

Enligt Per Olsson, försvarsekonom på Totalförsvarets forskningsinstitut FOI, finns det en annan sak att läsa in i siffrorna.

– Att militärutgifterna ökar handlar mycket om det förändrade säkerhetsläget i världen. Kriget mot terrorismen har övergått i en ny stormaktsrivalitet. För USA:s del handlar det om att de vaknat upp till utmaningar från Kina och Ryssland, att dessa börjat satsa på sitt försvar den senaste tiden, säger han.

Andas Sovjetunionen

Frågan är om det är en ny kapprustning vi bevittnar, inte olik den mellan USA och Sovjetunionen på 1980-talet. Och i så fall hur länge den kan hålla på. Den förra slutade med att Sovjet­unionen kapprustade sig över ruinens brant.

– På kort sikt har USA:s ekonomiska muskler nog att klara detta. Men tänker man långsiktigt blir det nog svårt för dem. Kina har på tio år gått från att spendera en sjundedel av USA:s försvarsbudget till över en tredjedel. Om Kinas ekonomiska tillväxt fortsätter att öka kommer det att bli svårt för USA att behålla avståndet, säger Per Olsson.

– Dessutom har Trump lyckats stimulera ekonomin, främst via skattesänkningar, vilket på lång sikt innebär en högre statsskuld.

Skenande statsskuld

Problemet med en skenande statsskuld är också något som uppmärksammats i USA. För närvarande uppgår den till ungefär 20 000 miljarder dollar. Det är en siffra som kan komma att öka radikalt.

2016 uppskattade USA:s skatte­myndighet att statsskulden riskerar att växa till mer än det dubbla på 75 års sikt, till nästan 47 000 miljarder dollar. Detta var före Donald Trumps skattesänkningar.

Prognosen har fått flera ledande militärer i USA att ifrågasätta landets militära närvaro runt om i världen. Redan 2010 sade amiral Michael Mullen, ordförande för USA:s högsta militära råd Joint Chiefs of Staff, till CNN att det största hotet mot USA inte var det som gemene man såg framför sig.

– Det är inte Kina, inte Ryssland, inte Nordkorea, inte radikala islamister. Det är statsskulden.

Länderna med störst militärutgifter (i miljarder dollar)

Land            Utgifter    2009-2018        Global andel

USA            649        -17 procent        36 procent

Kina            250*        +83 procent        14 procent

Saudiarabien        67,6*        +28 procent        3,7 procent

Indien            66,5        +29 procent        3,7 procent

Frankrike        63,8        +1,6 procent        3,5 procent

Ryssland        61,4        +27 procent        3,4 procent

Storbritannien        50        -17 procent        2,7 procent

Tyskland        49,5        +9 procent        2,7 procent

Japan            46,6        +2,3 procent        2,6 procent

Sydkorea        43,1        +28 procent        2,4 procent

(Sverige återfinns på plats 33 med 5,8 miljarder dollar i militärutgifter)

* Siffran är Sipris uppskattning

Militärutgifter per region (i miljarder dollar)

Region            Utgifter    Förändring 2009-2018

Världen            1 822        +5,4 procent

Asien och Oceanien        507        +46 procent

Afrika                40,6        +9,2  procent

Nord- och Sydamerika    735        -14 procent

Europa                364        +3,1 procent

 

Värt att notera

Kinas militärutgifter har vuxit tiofalt sedan 1994.

Trots att Ryssland på senare år minskat sina militärutgifter har grannländerna i Östeuropa ökat sina, enligt Sipri på grund av ett upplevt hot mot jätten i öst. Till exempel ökade Bulgariens, Lettlands, Litauens och Rumäniens militära utgifter med mellan 18–24 procent år 2018.

I Afrika minskade kontinentens samlade militärutgifter för fjärde året i rad. Störst nedskärningar sågs i Sudan med minus 49 procent.

De 29 Nato-länderna gjorde tillsammans av med 963 miljarder dollar år 2018.

Bland de 15 länder i världen med störst militärutgifter var Turkiet det land som ökade sina mest – med 24 procent till 19 miljarder dollar.

Sex av de 10 länder i världen med högst militär börda (militärutgifternas andel av BNP), återfinns i Mellanöstern: Saudiarabien (8,8 procent av BNP), Oman (8,2 procent), Kuwait (5,1 procent), Libanon (5,0 procent), Jordanien (4,7 procent och Israel (4,3 procent).