– Jag blev förskräckt måste jag säga, säger Mandla Langa och skrattar.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

– Men jag blev också rörd och stolt över att ha blivit tillfrågad. Jag bestämde mig för att lägga min roman åt sidan och ta mig an uppdraget.

Vi träffas över en kopp kaffe på hotellet The Langham i centrala London. Bara ett stenkast bort ligger BBC:s huvudkontor. Det är inte första gången Mandla Langa är här. I nästan nio år bodde han i den brittiska huvudstaden när han var på flykt från den sydafrikanska apartheidregimen.

Han jobbade på ANC:s Londonkontor och hjälpte bland annat sydafrikaner i exil att rösta i de första allmänna valen 1994. ANC vann som bekant en jordskredsseger och Nelson Mandela blev Sydafrikas första svarta president.

Dagboksanteckningar

Efter sin tid vid makten började Nelson Mandela skriva på boken ”Fortsätt framåt”. Det skulle bli en uppföljning till hans självbiografi ”Den långa vägen till frihet” och handla om perioden efter att han släpptes ur fängelse 1990 fram till han avgick som president 1999. När Mandla Langa fick manuskriptet bestod det av runt 70 000 ord löst uppdelat i tio kapitel.

– Även om det var mycket material var det långt ifrån färdigställt, säger Mandla Langa.

– Jag behövde fylla på med mer text och sätta allt i rätt kontext. Samtidigt var det viktigt att behålla ”Madibas” röst.

Till sin hjälp fick han tillgång till Nelson Mandelas dagboksanteckningar och tal. Mandla Langa intervjuade även många personer med stor insyn i hans liv, inklusive hans änka Graca Machel som också har skrivit förordet.

Stora delar av boken rör sammanbrottet av apartheidregimen och hur Nelson Mandela lyckades undvika ett blodigt inbördeskrig genom diplomati. Alla sydafrikaner tvingades göra uppoffringar.

Samtidigt var det också viktigt att alla grupper i samhället representerades politiskt, inklusive kvinnor och personer med funktionsnedsättning.

Efter alla år av förtryck var det många som ville kasta ut alla vita personer från maktens korridorer. Nelson Mandela insåg dock att det inte var rätt väg att gå. Övergången till demokrati skulle vara så odramatisk som möjligt. Till vicepresident utsåg han den tidigare apartheidpresidenten F.W de Klerk och även finansministern Chris Liebenberg var vit.

”Första hand en politiker”

– Är det något Nelson Mandela är förknippad med är det ordet ”försoning”. Men han var inte en fanatisk anhängare av försoning bara för sakens skull. Han insåg det var den enda vägen framåt, säger Mandla Langa.

I dag har Nelson Mandela blivit något av en global symbol för godhet. Mandla Langa anser dock att han var en betydligt mer komplex person så.

– Många inbillar sig att han var en ständigt leendes och förlåtande farbror. Men den bilden stämmer inte. Han var i första hand en politiker som visste vilket ansikte han skulle visa upp utåt vid varje tillfälle.

Något som överraskade Mandla Langa under arbetet var hur rutinstyrd Nelson Mandela var. Han ville göra allt på egen hand. Även som president bäddade han sin egen säng och gjorde sin egen frukost. Mandla Langa fick också en inblick i hur frustrerad Nelson Mandela var på många i sin närhet.

Några som irriterade honom var till exempel svarta sydafrikanska journalister, som han tyckte rapporterade orättvist kritiskt om hans regering. Samtidigt var Nelson Mandela noga med att inte förödmjuka folk offentligt.

– Han såg dem inte som enskilda individer utan som representanter för något större. Förmågan att kunna kontrollera sina känslor är något fler av dagens ledare borde ta efter, säger Mandla Langa.

I boken framkommer det att Nelson Mandela egentligen aldrig ville bli president. Till slut gav han efter med villkoret att det bara handlade om en ämbetsperiod. Han jobbade långsamt, enligt många för långsamt, för att lägga en stabil grund till en fungerande demokrati. Trots många problem i dagens Sydafrika anser Mandla Langa att han lyckades med sin målsättning.

– Jag skulle beskriva dagens Sydafrika som en stökig tonåring på väg in i vuxenlivet. Trots att det blåser hårt står den grund Mandela byggde kvar. I framtiden tror jag att Sydafrika kommer bli en väldigt hälsosam demokrati.