– En normal reaktion hade varit att skicka två poliser att gripa honom på Vnukovo. Men det gjorde man inte, så han ses definitivt som ett hot, säger Martin Kragh, chef för Rysslands- och Euroasienprogrammet vid Utrikespolitiska institutet.

Protester kan växa fort

Exakt hur stort hot Navalnyj utgör är svårt att svara på. Han är idag den främsta politiska oppositionsledaren, men Kragh påpekar att det samtidigt inte pågår någon större folklig resning mot Putin.

– Om vi tar Belarus som en parallell så visar utvecklingen där att när en proteströrelse växer så kan det gå väldigt fort och oförutsägbart, vilket de ryska myndigheterna vill undvika. Det är typen av resningar som Kreml förklarat vara det största inrikespolitiska hotet.

Med tanke på de nationalistiska uttalanden Navalnyj gjort – hur bör han betraktas utifrån?

– Han har en del nationalistiska uttalanden bakom sig med udden mot de kaukasiska republikerna, men han har modererat sin retorik och i viss mån tagit avstånd från den och rört sig mycket mer mot mitten, blivit mer modern, sett ur en västlig synvinkel. Han har gjort tiotusentals unga ryssar medvetna om att man faktiskt kan förändra. Gripandet kommer att göra honom till en ännu starkare symbol.

Under måndagen pågick häktningsförhandlingar om Navalnyj som ska visa om han ska kvarstå i häkte fram till rättegång för de brott han anklagas för.