Inför valet den 2 oktober leder fortfarande Luiz Inácio Lula da Silva stort mot sin högerkonkurrent, sittande presidenten Jair Bolsonaro. Sedan sommaren har dock Bolsonaro knappat in något på Lulas ledning, men fortfarande är avståndet i de olika mätningarna minst tio procentenheter till Lulas fördel.
Valkampen mellan de två har blivit allt hårdare och Jari Bolsonaro har också öppnat för att han kan komma att ifrågasätta valresultatet på samma sätt som Donald Trump gjorde.
– Jag litar inte på valräkningsmaskinerna, sa han i ett valtal i Rio för någon vecka sedan.
– Jag är övertygad om att jag får majoritet i valet och visas inte det kommer jag och andra krafter i landet att ha svårt att acceptera resultatet.
Lula stöds av kvinnor
Med andra krafter menade den tidigare yrkesmilitären Jair Bolsonaro landets väpnade styrkor. Hans vicepresident är också en tidigare tung general, Hamilton Mourão, och Jair Bolsonaro har presenterat en annan general, Walter Braga Netto, som sin nya vicepresident-kandidat.
Det är inom försvaret, försvarsindustrin, de med högst välstånd och de religiösa som Jair Bolsonaro har sitt starkaste stöd. När det gäller protestanterna i landet har Jair Bolsonaro stöd av 51 procent jämfört med Lulas 39 procent. Men 54 procent av katolikerna – som utgör 61 procent av landets kristna – stöder Lula och bara 27 procent ger sitt stöd till Jair Bolsonaro.
Lula da Silva-supportrar under ett kampanjmöte i Nova Iguacu i Rio de Janeiro i början av september. Bild: Silvia Izquierdo/AP
De grupper som Bolsonaro nu försöker mobilisera i sin valkampanj är de rikaste i landet samt männen som en grupp. Bland kvinnorna är Lulas popularitet gedigen och cirka 30 procentenheter större än konkurrentens. Bland männen är det jämnare, 43 procent backar Lula medan 39 procent föredrar Jair Bolsonaro.
Ratas av klimatrörelsen
Miljö- och klimatrörelsen, som växt sig stark i Brasilien under de senaste decennierna, står också helt bakom Lula. Under Jair Bolsonaros tid har avverkningen av regnskogen i Amazonas ökat kraftigt och presidenten har fått svidande internationell kritik.
Lulas starkaste stöd kommer från de fattiga i nordöstra Brasilien där betydligt fler än hälften vill ha honom tillbaka som president. I förra valet, som Lula inte tilläts ställa upp i, förlorade Jair Bolsonaro de folkrika delstaterna i nordost till den betydligt svagare kandidaten Fernando Haddad. Valet gick också till en andra omgång innan Jair Bolsonaro förklarades som vinnare med 55 procent av rösterna.
Ekonomin hamnar högst
Väljarnas viktigaste frågor talar också för Lula, till skillnad från valet i Sverige kommer kriminalitet och våld långt ner på listan. Trots att våldet är ett mycket större problem i Brasilien än i Sverige (minst 25,2 personer av 100 000 utsätts för dödligt våld där mot 1,1 person av 100 000 i Sverige) blir det ingen stor valfråga. Enligt flera brasilianska kriminologer tenderar det dödliga våldet snarast att öka om man tillsätter fler poliser.
Väljarnas viktigaste fyra frågor i Brasilien är:
• Ekonomin allmänt, framför allt privatekonomi.
• Hunger, fattigdom och bristande jämlikhet.
• Hälsa och covidpandemin.
• Korruption.
Länge ner på listan kommer våld och utbildning. Opinionsundersökningarna visar att Lula har det största förtroendet hos väljarna i samtliga frågor utom just våldet. Jair Bolsonaro straffas också för hur Brasilien mötte covidepidemin. Landet drabbades av 685 000 dödsfall i sjukdom, näst flest i världen i absoluta tal men värst när det gäller i förhållande till befolkningens storlek.
Jair Bolsonaro sa från början i otaliga tv-tal att covid inte var farligt för ”vanliga” medborgare och landet kom mycket sent igång med vaccinering av befolkningen.
Räcker med en omgång?
Inför presidentvalet den 2 oktober tror vissa bedömare att valet kan avgöras redan i första omgången, något som kräver att en kandidat får mer än 50 procent av rösterna. Enligt opinionsundersökningarna finns det en möjlighet att Lula når dit, men det är fortfarande osäkert. Att Jair Bolsonaro skulle kunna nå 50 procent ses som helt osannolikt.
