Utrikes.

2014-04-01 15:06
Förra veckan besökte en svensk delegation till Rumänien. De begav sig bland annat till stadsdelen Ferentari, som sägs ha störst andel romer i Bukarest.  Bild: Lars Björk
Förra veckan besökte en svensk delegation till Rumänien. De begav sig bland annat till stadsdelen Ferentari, som sägs ha störst andel romer i Bukarest.

Inga löften om hjälp till Rumäniens romer

Romska tiggare i svenska städer har också blivit en utrikespolitisk fråga. Förra veckan besökte en svensk delegation – under hemlighetsmakeri – Rumänien för att studera situationen. Dagens ETC lät en reporter följa i dess fotspår.

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på !
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje månad. Avsluta när du vill.

(Dagens ETC/Bukarest) Inför besöket var det svenska utrikesdepartementet väldigt förteget om vad som skulle ske under de två dagarna och vilka möten som delegationen skulle genomföra. ”Programmet är inte offentligt”, var beskedet från EU-minister Birgitta Ohlssons (FP) pressekreterare Linnea Hincks i ett kort SMS. Hon vägrade att berätta vilka som skulle resa vid sidan av statssekreterare Oscar Wåglund Söderström från regeringens EU-kansli, och vilka delegationen skulle möta.

Vad som låg bakom hemlighetsmakeriet har UD inte gett någon förklaring till men efter en formell begäran om kopior på besöksprogrammet lämnades det ut.

Den stora frågan för besöket visade sig vara hur Rumänien arbetar med EU:s stora bidragsfonder. Rumänien tar, enligt den svenska regeringen, bara tillvara på cirka 40 procent av de hundratals miljarder kronor som EU avsätter för landet.

Stora summor som skulle kunna förbättra levnadsvillkoren för många fattiga i Rumänien, såväl romer som icke-romer.

Lönen täcker inte hyran

Den svenska delegationen begav sig bland annat till Ferentari, som sägs ha störst andel romer i Bukarest. Det är ett enklare område utanför stadskärnan. Små villor blandas med större bostadshus, men de stora hyreskomplexen på tio våningar – annars en vanlig syn i Bukarest – lyser med sin frånvaro.

Det är dagtid lugnt på de små gatorna. Flera av de boende som jag pratar med är irriterade över den negativa stämpel som Ferentari ges i medierna.

– Det är flera år sedan nu som det var oroligt här, säger Robert som jag möter när han är på väg hem från jobbet tillsammans med sin flickvän Eva.

– För tre år sedan var det ofta sopor på gatorna men numera städar kommunen regelbundet, berättar han.

Enligt Robert har situationen blivit mycket bättre i Ferentari. Men fortfarande är det en plats som de flesta vill lämna så snart som möjligt, för att finna en bättre framtid för sig själva och sina barn.

Att överleva i Rumänien på de låga minimilöner som erbjuds för enklare arbeten är inte enkelt, speciellt inte när hyran är högre än lönen för en person.

Misär när natten kommer

När mörkret faller i Ferentari blir intrycket mindre positivt. Gatlyktorna skiner bara svagt och vissa gator är helt mörklagda. En polisbil glider förbi. Även poliserna anser att situationen har förbättrats.

– För tio år sedan vågade sig polisen inte in här, berättar befälet Dragos.

Patrullen tar mig med på ett improviserat besök till en av de lokala knarkkvartarna. Misären är uppenbar. Det är heroin som är drogen för dagen, men en kraftigt utspädd variant, enligt polisen.

– De blandar det med gips och puts. Något annat har de inte råd med, säger en av polismännen.

Ingen diskussion om stöd

Någon snabb lösning för Rumäniens fattiga syns inte och den svenska regeringen har inte heller några planer på att införa mer generösa regler för romer så att de exempelvis lättare får tillgång till sjukvård.

– Varje medlemsland måste bära sina egna kostnader.

Det är det entydiga och korta svaret från statssekreteraren Oscar Wåglund Söderström.

Han understryker att EU-fonderna har en viktig roll att spela i uppbyggnaden av Rumänien och att landet förbättrar sin ”administrativa kapacitet så att institutionerna fungerar”. Han lyfter fram Polen som ett föredöme.

Något specifikt stöd till den romska befolkningen och dess hjälpbehov har inte diskuterats under besöket i Bukarest, säger Oscar Wåglund Söderström.

– Vår ingång här är så att säga EU-fonderna och hur man kan förbättra för dem. Sedan är det upp till Rumänien att bestämma vart de här fonderna ska gå. Det är ingenting som Sverige ska lägga sig i egentligen.

Rumänsk fattigdom

• Näst högst i EU. 41,4 procent av befolkningen riskerar att drabbas av fattigdom eller social utslagning, enligt undersökningen EU27 från 2010. EU-snittet ligger på 23 procent.

Svenska delegationens program

• Möte med representanter för det romska samhället, bland annat i stads­delen Ferentari, som nyligen förekom i ett uppmärksammat reportage i Dagens Nyheter.

• Möte med företrädare för den rumänska regeringen och Rumäniens ­minister för EU-fondsministeriet, Eugen Orlando Teodorovic.

• Möte med organisationen Accept, Rumäniens mot­svarighet till RFSU, om romer och hbtq-grupper. Vid sidan av romer är homosexuella den grupp som är mest utsatt för hatbrott.

• Möte med en organisation i Pitesti, cirka tio mil från Bukarest, som arbetar för att stödja fattiga rumäner.

EU-fonder

• Ger stöd till enskilda medlemsländer. I Rumäniens fall gäller det cirka 23 miljarder euro under en sjuårsperiod, ­mot­svarande drygt 200 miljarder kronor.

Källor: Rumänska regeringen,Svenska ambassaden i Rumänien, Eurostat