Tänk dig att Posten säger att de inte kommer att leverera brev som kommer från Småland, att brev från fackföreningar kommer att ta flera månader att leverera eller att det är gratis att få hem vissa tidningar i brevlådan men kostar extra att få hem andra. En sådan situation är nu på väg att bli verklighet på internet, framförallt i USA där principen om nätneutralitet har slopats.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
De amerikanska internetleverantörerna behöver inte längre behandla all trafik på nätet lika, utan kan göra skillnad beroende på vem som är sändare och mottagare eller vilken app som används. En sådan situation vill Indien undvika och därför har de lagstiftat om hårda regler för nätneutralitet.
– Det övergripande målet för oss har varit att internet måste förbli en öppen plattform utan hinder, så att användare har möjlighet att komma åt innehåll på sina egna villkor, säger R S Sharma, ordförande för TRAI, Indiens myndighet för telekommunikation.
Inom EU finns sedan tidigare regler för att principen om nätneutralitet ska upprätthållas, genom den så kallade TSM-förordningen, som liknar de nya reglerna i Indien. Trots detta är det flera företag i Sverige och Europa som har börjat behandla trafiken på internet olika, genom att ändra hastigheter och taxor.
– Lagstiftningen är relativt ny och det saknas vägledande avgöranden på många områden, säger Emma Närvä som arbetar med nätneutralitet på Post och Telestyrelsen.
Ny tid för internet
Genom att globala medieaktörer i dag avtalar med privatägda internetleverantörer om positiv särbehandling i infrastrukturen är internet på väg in i en ny tid, där den som vill nå ut i nätet måste äga själva infrastrukturen eller förhandla sig fram till en förmånlig position. Internets skapare, Tim Berners-Lee, har vid flera tillfällen varnat för vad som kan hända om nätneutraliteten ges upp:
”Framtiden för innovation, yttrandefrihet och demokrati beror på starka och verkställbara nätneutralitetsregler”, skriver han i ett ställningstagande. Och fortsätter:
”Tänk nu vad som skulle hända om internetleverantörer, vanligtvis en handfull stora kabelföretag som kontrollerar marknaden, får bryta mot principen. Deras maktutövning kan användas för att skapa hinder som missgynnar småföretag och nystarter inom alla sektorer som är beroende av internet på något sätt.”