Det har gått sex år sedan kontors- och fabriksbyggnaden Rana Plaza, i Savar i Dhaka, Bangladesh, rasade samman. I olyckan skadades 2 500 arbetare och 1 134 miste sitt liv. Arbetsförhållandena för Bangladesh textilarbetare har förbättrats, men den senaste tiden har arbetare drabbats av uppsägningar och svartlistningar till följd av protester och strejker. Och det brandskydds- och säkerhetsavtal som upprättades, som ett svar på katastrofen, är nu hotat.

”Jag förstod inte vad det var jag såg”

Fotografen Rahul Talukder var på plats under räddningsarbetets alla dagar. ETC träffar honom när han besöker Sverige för att inviga sin utställning ”Made in Bangladesh” på Fotografiska i Stockholm. På morgonen den 24 april 2013 fick han fick ett samtal från sin mamma som berättade att en byggnad hade rasat i Savar. Han tog sin kamera och åkte dit. Han mötte köer av ambulanser på väg därifrån och på platsen hade mängder av människor hunnit samlas.

– Byggnaden såg ut som en hamburgare, den var lika hög som trevåningsbyggnaderna runtomkring, trots att den hade varit åtta våningar hög. Jag förstod inte vad det var jag såg, berättar han för ETC.

Brandmän, soldater och förbipasserande kämpade för att försöka hjälpa folk.

– Jag bestämde mig för att det här måste dokumenteras, det är en exceptionell händelse som kommer att påverka vårt samhälle.

Han frågade runt hur många som befann sig inne i byggnaden och någon trodde ett hundratal.

– När jag kom tillbaka den andra dagen blev jag
chockad. Det låg kanske 250 döda kroppar uppradade i det tillfälliga bårhuset i en intilliggande skola. De blev fler hela tiden. Jag hade aldrig trott att jag någonsin skulle behöva se så många döda människor. Det var tusentals anhöriga där som letade efter sina nära och kära.

På väggarna runt olycksplatsen sattes affischer upp med bilder på försvunna, kopierade på billigt papper. Redan de första dagarna började det regna. Anletsdragen på de efterlysta blandades upp med regnvattnet och de blev oigenkännbara, precis som på ansiktena på kropparna som låg i rummen intill, på det tillfälliga bårhuset. Släktingar försökte identifiera dem med hjälp av kläder eller smycken.

Rahul Talukter följde räddningsarbetet nära och följde med in i det som var kvar av byggnaden. För var dag som gick blev de som räddades färre och de som grävdes fram ur bråtet döda fler.

– Vanliga människor riskerade livet för att krypa in mellan sammanpressade våningsplan för att dra fram människor. Vanliga människor gick in där räddningspersonalen inte vågade.

Han följde en räddningsarbetare som kröp omkring i rasmassorna och ropade efter överlevande. ”Är det någon där? Gör ett ljud. Banka på något.”

– Jag glömmer aldrig hans röst. Det var ingen som svarade.

Antalet olyckor har gått nedåt

Efter den katastrofala olyckan gick det snabbt. Ett nytt brand- och byggnadssäkerhetsavtal upprättades, det så kallade Ackordet, mellan lokala fackförbund och globala modeföretag. Avtalet innebär bland annat oberoende inspektioner av fabriker och att modeföretagen skjuter till pengar för säkerhetsarbetet.

– Styrkan är att facken är med, ILO har en roll. Det borgar för att det är oberoende och leder till verkliga förbättringar. Tittar man på andra företagsinitiativ finns ingen insyn eller möjlighet att utkräva ansvar. Här är det ett juridiskt bindande avtal, där köpande företag dessutom ska stå för en del av kostnaderna. Det är väldigt unikt. Modellen har varit väldigt viktig, berättar Maria Sjödin, kommunikationsansvarig på Fair Action som följer utvecklingen i landets textilindustri.

Ackordet har varit framgångsrikt och antalet olyckor har gått nedåt. Men nu riskerar Ackordet att vattnas ur.

– Det är väldigt osäkert vad som kommer att hända med säkerheten om avtalet försvinner ur landtet. Det handlar om väldigt allvarliga saker, att sömmerskor inte ska behöva vara rädda för bränder, eller att byggnader rasar. Det är inga små grejer som står på spel. De borde verkligen försöka rädda kvar avtalet, säger Maria Sjödin.

– Det är bra att många svenska företag har varit med i Ackord-avtalet. Nu när avtalet riskeras att kastas ut, har till exempel HM, Kappahl, Lindex och Fristads, gått ut offentligt och sagt att de vill att avtalet ska fortsätta. Men vi har inte hört något från Stadium, Hemtex, Åhlens eller Polarn och Pyret. De har ännu inte höjt rösten och tagit ställning för att rädda kvar Ackordet.

Beslut inom Ackordet ska godkännas av regeringen

I början av 2018 stämde en fabriksägare i Bangladesh Ackordet efter att företaget svartlistats för att säkerhetsförbättringar inte genomförts. Svartlistningen innebar att klädföretag som är medlemmar i Ackordet inte kan köpa från den textilfabriken.

Fallet ledde till att en appellationsdomstol i Bangladesh beordrade Ackordet att upphöra med sin verksamhet i landet. Ackordet överklagade.

Bangladeshs regering har i sin inlaga till överklagandet ställt upp ett antal villkor för att Ackordet ska få fortsätta sin verksamhet: Bland annat att alla beslut inom Accordet ska godkännas av regeringen. Dessutom ska Ackordets säkerhetsinspektörer förbjudas att identifiera nya säkerhetsproblem, vilket skulle tvinga dom att ignorera till exempel brandlarm som inte fungerar, blockerade nödutgångar eller sprickor i bärande väggar. Ett ytterligare villkor är att Ackordet inte ska kunna stoppa fabriksägare som hotar eller avskedar anställda på grund av att de påtalat säkerhetsrisker. Beslut om Ackordet ska tas den 19 maj.

Det sista villkoren är synnerligen aktuella för tillfället. I början av året avskedades tusentals arbetare efter att ha protesterat mot de låga lönerna. I början av april rapporterades att de sparkade textilarbetarna hade svårt att hitta nya jobb i andra fabriker, då tiotusentals hade svartlistats.

– Det är väldigt modigt av textilarbetarna att ta den här fighten, men de får betala ett högt pris. Många har avskedats och det har förekommit falska brottsanklagelser mot många och svartlistning. Det är väldigt avskräckande för fortsatta krav på bättre löner. Rätten till fri organisering är en mänsklig rättighet och då är det viktigt att när det är så många svenska företag som köper från Bangladesh att de verkligen ser till att anställda hos deras leverantörer vågar vara med i facket och vågar kräva rimliga löner. Lönerna är fortfarande extremt låga, säger Maria Sjödin.

Människor väntade på ett mirakel

En anledning till att fabriksägare börjat vända sig mot Accordet kan vara att inköpspriserna börjat pressas nedåt.

– Genom Accord är företagen med och bidrar ekonomiskt till säkerhetsförbättringar vilket är bra, men samtidigt ser vi en parallell utveckling av att inköpspriserna pressas och blir lägre och lägre, säger Maria Sjödin.

En studie från Penn State Center for Global Workers’ Rights, som kom förra året, som granskade arbetares rättigheter byggnadssäkerhet sedan Rana Plaza, visade att inköpspriserna pressats med 13 procent sedan olyckan. Nedgången kunde inte förklaras med bomullspriser eller växelkurser. Rapportförfattarna menade istället att nedgången var ett resultat av prispress från klädföretagen, gentemot fabrikerna.

– I slutändan handlar det om vem som har makten och vem som har de ekonomiska musklerna att ändra på det här, säger Maria Sjödin.

Rahul Talukder var på plats under räddningsarbetets alla dagar. Han minns de hur hoppet gradvis försvann hos de väntande människorna runt Rana Plaza. Hur lukten av död låg tung. Hur ambulanserna slutade trafikera platsen, istället kom bara nya kistor, enkla i trä.

– Människor väntade på ett mirakel, säger han och fortsätter:

– Bangladesh är en snabbt växande ekonomi, men det kommer inte alla till del. En stor del av kläderna i väst kommer härifrån. Väst vill ha billiga kläder, fabriksägarna vill ha låga produktionskostnader. De rika blir rikare, de fattiga fattigare. Vi ser olyckor hela tiden, det är väldigt mycket brandincidenter. Det här är de som betalar priset för de billiga kläderna.

Efter 19 dagar fanns ingenting mer att göra.

– Folk samlades och bad för de förlorade själarna. Soldaterna, brandmännen, de anhöriga och många andra. Alla kroppar hade inte hittats, och alla som hade hittats hade man inte kunnat få loss. 

PRENUMERERA PÅ ETC HELG

Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg.
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.