Han lyfte känsliga folkmordsfrågan i turkiska parlamentet

Under talet skriker en ledamot från det styrande Rättvise- och utvecklingspartiet AKP att han ska fråga historiker och att det är onödigt att han tar upp frågan.

Hyllas i Södertälje

Men på sociala medier har talet hyllats av många. Sait Yildiz är vänsterpartistisk kommunpolitiker i Södertälje, en stad med många ättlingar till folkmordsöverlevarna.

– Jag har känt George sen 1990-talet. Han var också aktiv inom den Assyriska demokratiska organisationen och Assyriska riksförbundet i Holland, samtidig som jag var ordförande för detsamma i Sverige, säger han och fortsätter:

– Det är inte första gången han lyfter frågan i parlamentet. Han sa att han ställde samma fråga förra året men fick inte svar på den. När Turkiet svarar på frågan kommer Turkiet bli en demokrati, menar han och gör en koppling mellan demokratiutveckling i Turkiet och att göra upp med det förflutna.

Riskfyllt att lyfta folkmordet

Ordet folkmord används inte i talet, vilket troligen är en medveten strategi. Den som erkänner folkmordet kan nämligen anklagas för att förolämpa turkiskhet, vilket är straffbart i Turkiet. George Aryo kommer runt det genom att använda andra ord för att beskriva händelserna, förklarar Sait Yildiz och berättar att det blev möjligt för ganska många år sedan när försök till fredliga närmanden och diplomati fördes mellan Turkiet och Armenien.

– George är mycket klok. Han kan spelreglerna, är modig och drar sig inte från provocerande uttalanden. Under julen gratulerade han assyrier, armenier och andra kristna. På modersmålsdagen höll han ett tal på assyriska/syrianska och fick många att bli förbannade. Enligt praxis ska man prata turkiska i parlamentet men han fortsatte tills de gick i taket, säger Sait Yildiz.

Av 600 ledamöter i det turkiska parlamentet, är George Aryo Aslan den enda kristna, berättar aktivisten Özcan Kaldoyo, som tillsammans med Sait Yildiz varit drivande i folkmordsfrågan här i Sverige. Kaldoyo beskriver sin vän som en frisk fläkt i såväl det turkiska parlamentet som i turkisk media och den första kristna ledamoten med mycket skinn på näsan.

– Sen George Aryo kom in i det turkiska parlamentet har han lyft folkmordsfrågan och dagsaktuella frågor som rör kristna, greker, armenier och assyrier. Han tar ofta upp förstörelsen av vårt kulturarv.

Ett exempel på det är hur det som från början var den syrisk-katolska patriarkens residens i staden Mardin i sydöstra Turkiet, kom att användas av militären efter folkmordet och numera är ett museum.

– Aryo tar upp de här frågorna och uppmanar till att lämna tillbaka kulturarven till dess rättmätiga ägare, säger Özcan Kaldoyo.

Vill ställa honom inför rätta

Dessutom, menar han, är George Aryo en sympatisk person som behärskar både turkiska och kurdiska och är omtyckt av andra politiker i landet. Han pratade nyligen med honom och berättar att det redan finns ett förberett åtal mot honom med anklagelser om att han glorifierat terrorism, uppviglat till hat och fiendskap och förtalat Turkiet genom att lyfta folkmordet.

Men i Turkiet har parlamentarikerna åtalsimmunitet, förklarar Özcan Kaldoyo. För att lyfta den krävs en omröstning, något som talmannen inte har beslutat om.

– Men så fort immuniteten tas bort, kan åklagaren gripa honom. Straffet för de här brotten börjar från minst tre års fängelse, säger han.

Sait Yildiz tror inte att George Aryo Aslan riskerar några repressalier för att ha lyft den känsliga folkmordsfrågan under en skakig tid i Turkiet, men poängterar att det inte går att veta helt säkert.

– De är upptagna med annat, som den interna striden mellan oppositionen och Erdogan.

Trump duckar korrekt benämning

Samtidigt, på andra sidan Atlanten, har president Donald Trump upprört ättlingar till folkmordsoffren. På 110 årsdagen undvek Vita huset ordet folkmord i sitt uttalande, utan skrev enbart att en och en halv miljon armenier landsförvisades och marscherades till sin död.

Det trots USA:s erkännande av folkmordet, först av representanthuset 2019 och sedan av Joe Biden 2021.

Nu fördöms Trump av Armeniska nationella kommittén i USA (ANCA) och beskylls för att ge vika till Turkiets påtryckningar.

Vahagn Avedian är historiker och sakkunnig på Armeniska riksförbundet i Sverige. Med tanke på att det redan finns ett erkännande är Trumps ordval på årsdagen egentligen irrelevant, menar han – så länge beslutet om att erkänna folkmordet inte dras tillbaka.

”Sedan ska man beakta att Trump är en populist som tydligt vurmar för diktaturer som Turkiet och auktoritära ledare som Erdogan”, skriver han till Dagens ETC och påpekar att Trumpadministrationen inte har mycket till övers för mänskliga rättigheter och folkrätten, något som blivit tydligt i retoriken om att annektera Grönland eller ge bort delar av Ukraina till Ryssland, mot Ukrainas vilja.

”Då är det föga förvånande att Trump gör en helomvändning”, skriver han.