Utrikes.

2015-01-23 11:16
  • Idag är fattigdomen i Grekland akut.  Bild: Nikolas Giakoumidis/AP/TT
    Idag är fattigdomen i Grekland akut.
  • En av många demonstrationer i Grekland de senaste åren. Bild: Petros Giannakouris/AP/TT
    En av många demonstrationer i Grekland de senaste åren.

Grekland skär ner på allt – förutom försvaret

Trojkans nödlån villkoras med att Grekland genomför smärtsamma nedskärningar på alla områden utom försvaret. Tyskland och Frankrike har med andra handen mutat grekiska tjänstemän för att få sälja dyra men obrukbara ubåtar och stridsvagnar utan ammunition. Greklands militärutgifter är fortfarande de största i hela EU.

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på !
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje månad. Avsluta när du vill.

Vid Atens hamn, uppallade på land, står de tysktillverkade ubåtarna, i princip övergivna. Grekland köpte ubåtarna för fyra miljarder dollar under 2009, krisen värsta år. Idag är fattigdomen akut och 20 000 av Atens invånare är beroende av soppkök för att överleva. För att möta åtstramningskraven har hundratusentals offentligt anställda sagts upp och sjukvårdsbudgeten kapats med en fjärdedel. Hälsoforskaren David Stuckler kopplar nedskärningarna med en fördubbling av antalet självmord och kraftiga ökningar av alkoholism och hiv.

Spenderar 2,5 procent av BNP

Men en budgetpost har inte kapats i samma takt – militärutgifterna. Grekland spenderar motsvarande 2,5 procent av BNP årligen på militären, enligt Stockholms internationella fredsforskningsinstitut Sipri. Det är den högsta siffran inom EU. Sverige ligger på drygt en procent. 

– Grekland spenderar mest av alla EU-länder. Inköpen av materiel har gått ner men stora kostnader går nu åt att förse landets trupper med löner och utrustning, säger Samuel Perlo-Freeman som leder Sipris forskning om internationella militära utgifter.

Ingen annan budgetpost har bidragit lika mycket till landets skuldberg. Om försvarsutgifterna hållits kvar på samma nivå som andra EU-länderna under de senaste tio åren hade Grekland sparat 150 miljarder euro, hävdar fler ekonomer. Det är mer än det senaste nödlånet. 

Kan skapa sociala problem

Vänsterkoalitionen Syriza som spås som vinnare i söndagens val har lovat massiva nedskärningar av försvaret och talat om att lämna Nato. Långsiktigt är det så klart möjligt att spara på försvaret, menar Samuel Perlo-Freeman.

– Men jag tror inte Syriza vill går för fort fram med att avskeda soldater. Att göra stora grupper unga militärt utbildade män arbetslösa kan skapa sociala problem, säger Samuel Perlo-Freeman.

Har mutat politiker

Greklands ekonomiska problem härstammar bland annat från korruption och hur de missgynnats av eurozonen. Grekiska försvarsdepartementet har bitvis varit genomkorrupt. Antonis Kantas, en tidigare biträdande upphandlingschef, har erkänt att han tagit emot 130 miljoner kronor i mutor från bland andra Ericsson. Svenska Ericsson uppges ha betalat ut över 100 miljoner kronor i mutor i samband för att övertala Grekland att köpa övervakningssystemet Erieye. Greklands vapenaffärer har kritiserats för att vara mycket onödiga och oplanderade. Ett exemepel är affären med de 170 tyska tanksen som kostade 2,3 miljarder dollar som nu saknar ammunition. Och när krisen rasade som allra värst och Grekland var nära att bli utkastade ur eurozonen godkände det grekiska parlamentet en sista avbetalning på 407 miljoner dollar för de tyska ubåtarna. 

– Först och främst ligger skulden hos det ruttna grekiska politiska systemet. Men säljarna spelar en viktig roll. De har mutat politiker och lånat ut pengar till ett land närmast i bankrutt så att de fick sälja sina produkter, säger försvarsexperten Constantinos P Fraggos till New York Times.

Tidslinje: Greklandskrisen

2007: Greklands ekonomi växer med 4,7 procent av BNP per år, utländskt kapital -flödar in. USA:s bankkris inleds och river året därpå med sig den europeiska ekonomin. Regeringen stöttar upp de grekiska bankernas skulder varpå statsskulden stiger från 100 till 143 procent.

9 februari 2010: Första åtstramningspaketet läggs fram, med krav på en kraftig minskning av de anställda i offentlig sektor. Regeringsanställda får löner frysta och bonusar minskas med tio procent.

1 maj 2010: Grekland lånar 110 miljarder euro mot 5 procent ränta. I gengäld kräver trojkan åtstramningar. Det innebär skattehöjningar, höjd pensionsålder, utförsäljningar av två tredjedelar av offentligt ägda företag och nedskärningar inom offentlig sektor. Parlamentet röstar igenom den första delen av avtalet 5 maj.

5 maj 2010: Generalstrejk och våldsamma demonstrationer utbryter. Tre personer, däribland en 15-årig pojke, dödas. 

31 december 2010: Greklands skuld: 148 procent av BNP.

11 augusti 2011: Fler nya skatter införs för att finansiera skulden.

10 februari 2012: Det grekiska parlamentet röstar igenom ett nytt krispaket som förhandlats fram mellan trojkan och den grekiska regeringen. Minimilönen minskas med en femtedel, pensionsnivåerna sänks, 150 000 statliga jobb försvinner, nedskärningar i hälsovård och försvar. Samtidigt tas trygghetslagar på arbetsmarknaden bort och offentliga tillgångar för 15 miljarder euro privatiseras.

12 februari 2012: 500 000 demonstranter samlas för att protestera mot det kommande planerade nedskärningspaketet. 

17 juni 2012: Ny Demokrati vinner nyvalet till parlamentet och Antonis Samaras får bilda samlingsregering. Pasoks siffror sjunker dramatiskt samtidigt som nazistiska Gyllene Gryning och vänsterkoalitionen Syriza går starkt framåt.

7 november 2012: Nya nedskärningar lanseras efter att trojkan undersökt Greklands statsfinanser. Platt skatt införs, skattelättnader för barnfamiljer slopas, medan skatt på vissa kapitaltransaktioner sänks. Nya lönesänkningar för offentliganställda och sänkningar i pensionsnivåerna annonseras.

17 juli 2013: En ny nedskärningsplan med uppsägningar av offentliganställda och lägre löner läggs fram. 

25 maj 2014: Syriza blir största parti i EU-parlamentsvalet. 

8 december 2014: Grekiska parlamentet utlyser nyval, efter att den föreslagna nya presidenten, Stavros Dimas, inte fått tillräckligt många röster. Detta val hålls söndagen 25 januari.