”De överträffar Dansk Folkeparti”

– Utlänningspolitiken är vår tids största utmaning, sa partiledaren Mette Frederiksen när hon på måndagen pekade ut Socialdemokraternas nya linje.

Om S under 1900-talet kämpade för individens frihet i form av tillgång till utbildning, sjukvård och välfärd så handlar den nya frihetskampen om att ställa krav på invandrare som inte delar ”danska värderingar”, deklarerade Frederiksen.

– De ska lära sig språket, de ska ha ett arbete, och de ska naturligtvis dela våra grundläggande värderingar, sa Frederiksen.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

Max 30 procent invandrare

För att uppnå detta ska bostadsområden och skolor ha max 30 procent ”icke-västliga invandrare”. Detta ska uppnås genom en tioårsplan, och handlar bland annat om att en invandrare som bor i ett sådant område måste flytta därifrån för att få sällskap av sin anhöriginvandrande fru eller make.

S kräver också att invandrare har en arbetsvecka på minst 37 timmar för att få tillgång till välfärdssystemen.

Slopad asylrätt

Men den största nyheten var att S vill slopa rätten att söka asyl på plats i Danmark.

– Danmark ska återta kontrollen över utlänningspolitiken, sa Frederiksen.

– Vi ska bestämma hur många flyktingar och invandrare som ska komma.

Asyl ska istället kunna sökas utanför Danmark, helst i Nordafrika. Det ska gärna ske i samarbete med EU, men är inget måste, sa Frederiksen.

– Danmark kan inte lösa alla problem själva, men vi kan gå först.

Ända sedan 2001, då det flyktingfientliga Dansk Folkeparti för första gången blev stödparti till regeringen, har Danmark för varje år blivit mer restriktivt mot invandrare och infört hårdare krav på de som stannar i landet. Förslagen från S ligger i linje med den trenden, berättar Thomas Gammeltoft-Hansen, professor och forskningschef vid Raoul Wallenberg-institutet i Lund.

Svårt i praktiken

Samtidigt är han förvånad över att S inte bemöter den tunga och långvariga forskarkritik som funnits mot att outsourca flyktinghanteringen till andra länder. S har inga svar på hur de ska få andra länder att gå med på att hantera danska asylsökande, eller hur de ska se till att de läger som upprättas i Nordafrika följer krav på mänskliga rättigheter.

Utspelet är ett ängsligt försök att till valet nästa år vinna tillbaka de väljare som lämnat S för Dansk Folkeparti. Det säger Thomas Boje, sociologiprofessor vid Roskilde universitet.

– Men det råder inget tvivel om att de vill genomföra detta.

Ända sedan 2001 har S följt efter och anpassat sig till Dansk Folkeparti. Men med den nya linjen ställer sig S på ungefär samma position, säger Boje.

– På vissa punkter, till exempel vad gäller arbetskravet och att inte kunna söka asyl i Danmark, överträffar de Dansk Folkeparti.