Kvarteret mitt i huvudstaden är ett lapptäcke av låga hus, brända och plundrade när inbördeskriget rasade som värst och förhoppningen var att FN skulle komma till undsättning. Sommaren 2014 beslutade FN:s säkerhetsråd att skicka FN-trupper till Centralafrikanska republiken för att stävja våldet mellan Seleka-rebellerna och milisen anti-balaka. Över 10 000 soldater installerades i Bangui, huvudstaden, och runt om i landet. I kvarteret inte långt från FN-basen där soldater från Rwanda, Burundi och Republiken Kongo (Kongo-Brazzaville) bor. I flera av hemmen här uppfostrar kvinnor och flickor barn vars pappor är soldaterna som utnyttjade dem. Leontine var bara 16 år när FN flyttade in på andra sidan vägen.
– Det fanns inga pengar att köpa mat för och inga jobb. Soldaterna lovade att hjälpa oss om vi låg med dem, säger hon.
Hon berättar att hon träffade en FN-soldat tre eller fyra gånger. För det fick hon sammanlagt 3 000 francs, drygt 40 kronor. Det räckte till mat för familjen i några dagar.
Invånarna i kvarteret berättar att soldaterna brukade besöka butiker och barer där kvinnorna arbetade eller handlade.
– De brukade passera förbi på patrull och stämma möte med kvinnorna. När de kom tillbaka några timmar senare gick de iväg med varsin flicka, säger Herve Simplice Kodegue.
Några av kvinnorna är gravida eller har redan fött barn. “Peacekeeper babies”, kallas de. Charlotte, i dag 19 år, minns inte vilket land soldaten, som hon träffade en handfull gånger, kom ifrån. Varje gång de träffades fick hon en summa pengar. När hon blev gravid tvingades hon hoppa av skolan. När hon inte tar hand om dottern hjälper hon till att försörja familjen.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
Nya anklagelser
Två år efter att Anders Kompass, då chef inom FN:s avdelning för mänskliga rättigheter med ansvar för bland annat CAR, larmade om att FN-soldater begick övergrepp och utnyttjade kvinnor och barn sexuellt vidtar FN slutligen åtgärder. Nästan 1 000 soldater vars trupper har anklagats för övergrepp har skickats hem, eller är på väg hem, flera av dem från grannlandet Kongo-Kinshasa (DRC). FN:s representant i landet tvingades avgå redan förra sommaren. FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon har kallat övergreppen för “en cancer i systemet” och lovat skärpa kontrollen av personalen i fredsinsatser. Trots det kommer nu nya anklagelser om övergrepp.
Under de första tre månaderna i år anmälde 25 kvinnor, flera av dem under 18 år, att de utnyttjats av FN-soldater. Totalt rör det sig om 150 anmälningar om sexuella övergrepp, inklusive sexuellt utnyttjande och våldtäkt. I mars i år intervjuade UNICEF 98 flickor i en provins i landets östra delar som berättade att de utnyttjats av soldater från Frankrike och Gabon.
Tre av flickorna berättade hur en fransk soldat i ett läger band dem och en fjärde flicka, uppmanade dem klä av sig och sedan tvingade dem att ha sex med en hund. Efteråt gav soldaten var och en av flickorna 5 000 centralafrikanska francs, 72 kronor.
Enligt lokala hjälporganisationer rör det sig om hundratals kvinnor, några inte äldre än 13 år, som har fått betalt för att ha sex med soldaterna.
Mörkertalet är stort, tror Frederic Nacombo, präst och ansvarig för John XXIII-centret i centrala Bangui. Personalen här har samlat in över 5 000 vittnesmål om övergrepp som begåtts av milisen och rebellerna, men också av de utländska styrkorna.
– Siffran växer varje dag, säger Frederic Nacombo. De här är bara toppen av isberget.
Anklagelserna är de värsta mot FN på flera år och kommer samtidigt som FN-trupper i Sydsudan anklagas för att ha vägrat ingripa när kvinnor våldtogs bara några meter från soldaterna. Det är heller inte första gången fredsbevarande styrkor anklagas för sexuella övergrepp.
Under insatsen i Bosnien på 1990-talet anklagades soldaterna för att köpa sex av kvinnor som kidnappats och hölls som slavar på bordeller. I Kongo-Kinshasa i början av 2000-talet riktades över 150 anklagelser mot styrkorna. En undersökning visade att flera av offren var föräldralösa barn. Liknande anklagelser har riktats mot insatser i Kosovo, Haiti och Liberia. Men ingen insats har drabbats så snabbt som CAR, där de första anklagelserna kom bara efter några månader.
”Får ofta ta vad vi kan få”
Inte långt från kvarteret där flera kvinnor är gravida efter relationer med FN-soldater ligger FN:s kontor där Parfait Oyanga-Ananga, en 55-årig från Gabon och en veteran inom FN-systemet kämpar för att komma till rätta med övergreppen.
– FN har nolltolerans mot sexuella övergrepp. Soldaternas beteende är oacceptabelt. De som bryter mot reglerna ska omedelbart skickas hem, säger han.
Det innebär att soldaterna måste ersättas med nya trupper, ingen lätt uppgift för en 12 000 man stor styrka och en konflikt få länder påverkas av eller känner sig manade att bidra till att lösa. Flera av trupperna ingick tidigare i Afrikanska Unionens styrkor. När FN tog över insatsen 2014 bytte soldaterna helt enkelt bara hatt, utan någon extra träning. Dålig disciplin bland trupperna, som ofta är stationerade flera månader och upp till i ett år i landet, är några av orsakerna till deras dåliga uppförande, menar Parfait Oyanga-Ananga.
– Det är varken de bäst tränade eller mest lämpade att delta i en känslig mission som CAR. Tyvärr får vi ofta ta vad vi kan få, säger han.
FN har länge skyllt övergreppen i länder som Kongo och Rwanda på att soldaterna kommer från andra länder i Afrika, ofta söder om Sahara. Men när övergreppen i CAR uppdagades 2014 riktades anklagelserna i första hand mot franska soldater som tjänstgjort i landet under Sangaris, den franska styrkan som – med FN:s medgivande – sattes in för att förhindra ett fullskaligt inbördeskrig, och i förlängningen folkmord.
Problemet är istället FN:s kontrollsystem och att övergreppen sällan leder till rättsliga påföljder, säger Paula Donovan på organisationen Aids-Free World som driver kampanjen Code Blue med målet att belysa sexuella övergrepp inom FN.
– Det bidrar till en känsla av straffrihet och att det är fritt fram att begå övergrepp eftersom så få ställs till svars. Det värsta som kan hända är att soldaterna skickas hem.
Utredningarna är ofta bristfälliga och räcker inte för åtal, en uppgift som faller på soldaternas respektive hemländer. I grannlandet Kongo-Kinshasa har tre av 20 soldater som tvingats lämna insatsen åtalats. Soldater från Bangladesh och Egypten har dömts till ett respektive fem års fängelse.
I Frankrike står utredningen och stampar två år efter att pojkarna i detalj beskrev soldaternas övergrepp, smeknamn och fysiska kännetecken. Troligen kommer soldaterna aldrig att åtalas. I en rapport kritiseras ansvariga i CAR för att inte ha vidtagit åtgärder.
Nu är FN:s baser tapetserade med affischer som listar regler som soldaterna redan borde känna till:
”Det är förbjudet att ha sex med någon under 18 år.”
”Att erbjuda pengar, mat eller jobb i utbyte mot sex är förbjudet.”
”Nolltolerans mot sexuellt utnyttjande.”
Via ett telefonnummer kan vem som helst anmäla övergrepp. I radioannonser uppmuntras offren att träda fram. De vars fall registreras har rätt till läkarvård och att få tala med en psykolog. Trots ansträngningarna vet få vad som gäller.
– Jag kontaktade aldrig FN eftersom jag inte trodde att de kunde hjälpa mig, säger Marie, en av kvinnorna i kvarteret vid FN-basen.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
Precis som de andra kvinnorna vet hon inte vart pappan till hennes barn tog vägen.
– Det han gjorde mot mig var fel. Jag vill ha rättvisa och att han ställs till svars. Även om han inte döms vill jag att han hjälper till att försörja vår son.
