Vem betalar mest skatt?

När det talas om ”skattetryck” för olika inkomsttagare ställs skatten i relation till inkomsten. När man gör så visar det sig att höginkomsttagare betalar lite mer i skatt procentuellt räknat. Skatten för den som tjänar 51 000 kronor i månaden är 27 procent, medan den är 21 procent för den som tjänar 28 000 kronor.

Detta är dock ett mycket enögt sätt att diskutera skatter på. Det viktiga är ju hur skatten fungerar i verkligheten, det vill säga vad man faktiskt betalar i skatt efter att livets nödvändigheter, maten, bostaden och så vidare, betalats. Vi kallar det här skatt efter bärkraft. Undersöker vi det så upptäcker vi att de fattiga tvärtom betalar högre skatt än höginkomsttagarna, se diagram 4.5.

Vi börjar med en ensamstående mamma med två barn. Hennes månadslön är 28 000 kronor. Det betyder att bruttoinkomsten (lön inklusive sociala avgifter) är 470 000 kronor per år. Enligt Swedbanks uträkningar uppgår hennes levnadskostnader för ”nödvändig baskonsumtion” till 234 000 kronor per år. Det betyder att kvar före alla skatter är 236 000 kronor. Hon betalar 205 000 kronor i skatt och sociala avgifter. Det ger ett skattetryck efter bärkraft på 87 procent för den ensamstående mamman.

På motsvarande sätt har vi beräknat skattetrycket efter bärkraft för en arbetarfamilj med två barn och där båda föräldrarna tjänar 32 000 respektive 28 000 kronor i månaden, samt för en höginkomsttagarfamilj som tjänar 51 000 plus 43 000 kronor i månaden.

Den viktiga slutsatsen för oss är att hela skattediskussionen är uppochnedvänd. Det är inte de rika eller höginkomsttagarna som har den högsta ”skattebördan”. Utan låginkomsttagare.