KAPITEL 2
Därför lönar sig inflyttning
Den statliga långtidsutredningen handlar om behovet av fler inflyttade. Redan år 2008 trodde man på allvarlig brist på arbetskraft. "Och hur ska vi då klara pensionerna?" frågar utredningen.
Nu kom finanskrisen 2008 emellan, bristen på arbetare uppstod först när ekonomin återigen ökade. Slutsatsen blev att fler människor behövs i arbetslivet.
Pengar växer ju inte av sig själva, ingen aktiepensionsfond kan i längden växa om inte produktionen växer. Bara om yngre jobbar när vi går i pension så blir det en pension att leva av. Alltså behövs fler inflyttade.
Det finns ett faktum i allt detta som det kan vara svårt att acceptera för en nationalist. Inflyttade är nämligen mycket lönsammare än infödda svenskar.
Låt oss ta ett enkelt exempel: Låt oss jämföra en person född i Sverige och en som flyttar hit vid 30 års ålder. Vad får den offentliga sektorn tillbaka från en person? Vi räknar då med att det tar fem år av utbildning och väntan innan den inflyttade verkligen får jobba för fullt.
Vi räknar med att bägge går i pension vid 65 och lever till 85. Och vi räknar med att de är sjuka eller förtidspensionerade cirka 20 procent av tiden. Den svenske börjar slita vid 24 år. Ändå ger han mindre till samhället än den inflyttade.
Skolan, dagiset, alla de första 24 åren är en tung börda för den svenske löntagaren att återbetala, en kostnad som andra länder tagit om någon flyttar hit i vuxen ålder. Även om den inflyttade är 44 år blir det i räkneexemplet en plus minus noll-affär för den offentliga ekonomin.
Jo, detta är cynism, det är ekonomiska beräkningar vi gör för att visa lögnen om den dyre invandraren. I själva verket har det inget att göra med människors rätt att bo här.
Sammanfattning
Inflyttade kostar inte samhället mer än infödda. Snarare tvärtom.
Text