Recension

Traumatisk sitcom i pappas vardagsrum

Publicerad 7 november, 2023 (Uppdaterad 7 november, 2023 )

”Pappas födelsedag” på Dramaten.

Bild: Press

Dagens ETC

Alejandro Leiva Wenger fortsätter utforska identitet och främlingsskap i sin nya farsartade pjäs ”Pappas födelsedag” på Dramaten. Jenny Aschenbrenner har höga förväntningar. Kommer magin att infinna sig?

Jenny Aschenbrenner

Text

En familj lever sitt liv runt en försvunnen mamma, hon blev bortförd i militärdiktaturens Chile, nu är hon tomrummet som allt cirklar runt. Den och tystnaden kring vad som egentligen hände pappa när han satt fängslad – trauman lika akut närvarande som bortträngda.

Vad som däremot tränger fram är skavet mellan de tre syskonen, tjafset och kärlekan, och pappans skenande elallergi och hans besatthet vid de nya protesterna som svepte genom Chile (för ett par år sedan, då pjäsen skulle haft premiär). Han ser på direktsändningarna därifrån på sin laptop med skallrande ljud, iförd glasögon som ska skydda mot skärmens strålning i första scenen och tonen är satt, här blir det rörigt och knäppt och allvar, om vartannat.