– För mig blev det så tydligt att det här var något som behövde berättas och gestaltas på scen, säger han.
Han presenterade sin idé för Giljotins konstnärliga ledare Kia Berglund och författaren Inger Edelfeldt. Tillsammans började de tre skriva det manus som ligger till grund för ”Backstage”.
De tre manusförfattarna inledde med att läsa inlägg i både svenska och amerikanska medier om de övergrepp och trakasserier som kom fram under metoo-kampanjen. Manusarbetet blev en lång process, där de tre involverade ännu fler genom att starta en referensgrupp, spela inför en provpublik och hålla workshops med skådespelare.
Vill göra scenen sexig
”Backstage” handlar om teatergrupp som ska sätta upp klassiska ”Richard III”. Men något har tidigare hänt mellan den manliga och kvinnliga huvudrollsinnehavaren på en fest, vilket får henne att byta ihop när hon under en repetition ska kyssa honom. En kris utbryter inom teatergruppen, där de på olika sätt försöker hantera situationen.
Att den föreställning som teatergruppen i pjäsen arbetar med är just ”Richard III” är ett medvetet val.
– Scenen när Richard ska kyssa lady Anne är något som manliga regissörer brukar lägga ner mycket energi på. Det vanliga är då att försöka få den blivande kungen att framstå som en man med stark sex appeal och att det är därför hon går med på att kyssa honom. Men vad som egentligen är tydligt är att hon helt enkelt är livrädd, men med den tolkningen kan man inte göra det till den sexiga scen som regissörerna brukar efterfråga, säger Kia Berglund.
I den stressade situation som uppstår i och med att teaterns hela ekonomiska existens hänger på att arbetet kan fortgå så fattar de inblandade en del beslut som kan ifrågasättas. Det gruppen vill få fram är problematiken kring hur människor agerar i stressade situationer där inga enkla lösningar finns.
– Metoo-kampanjen var viktig på många sätt. En fråga vi nu måste ställa är hur vi går vidare efter kampanjen, säger Emerson Berglund.
Ord står mot ord
Den historia som som gestaltas tangerar den debatt som idag pågår kring Dramaten, med manliga skådespelare som har trakasserat medarbetare och brister i teaterledningens sätt att hantera det. Att det i ”Backstage” handlar om en liten teatergrupp, som kämpar för sin fortsatta existens, förstärker problematiken kring den kris som uppstår. Mannen som utpekas som en möjlig förövare är i det här fallet den kassako som ska locka publik.
I pjäsen utbryter diskussioner, där alla också har olika tolkningar av det som tidigare har hänt mellan de två huvudrollsinnehavarna.
– På Dramaten var situationen mer tydlig, med ett klart övergrepp. I vår pjäs står ord mot ord, en gråzon där de inblandade, och även vår provpublik, gjorde olika tolkningar av vad som skett, säger Inger Edelfeldt.
Möjligheten att diskutera det som händer kommer att fortsätta efter varje föreställning, där ensemblen bjuder in publiken till samtal.
– Vi arbetar här medvetet med ett öppet fält, där alla inblandade har sina egna ingångar och där det därför kan tolkas på flera sätt, säger Emerson Berglund.
Han säger att ämnet för ”Backstage” är allvarligt, men att föreställningen i sig bjuder på både skratt och möjligheter till gråt.
– I en stressad situation i ett grupp som ska arbeta kollektivt så blir det oundvikligt att humor uppstår. Men skratten kan här fungera som ångestlösande. Genom dem kan det bli lättare att till sig också de mörkare sidorna.
