Kultur & Nöje

Svensk poesi är rytmisk, scenisk och politisk

Publicerad 31 augusti, 2021 (Uppdaterad 10 mars, 2022 )

Bild: Bild: Severus Tenenbaum, Sara Mac Key och Kajsa Göransson.

Dagens ETC

Spoken word och en ny blick på vithet, patriarkatets roll i klimatförstörelsen. Svensk poesi är rytmisk, scenisk och politisk. Ylva Gripfelt har läst de senaste två årens viktigaste svenska diktsamlingar.

Ylva Gripfelt

Text

Bilden av poesiläsaren som en introvert ensling gör det kanske lätt att glömma att poesi i grunden är en scenkonst som i långa tider berättades och överfördes helt på muntlig väg. Att läsa dikter tyst för sig själv har varit standard i bara drygt hundra år. I Sverige fick scenpoesin ett uppsving under 00-talet med bland andra poeten Daniel Boyacioglu som tidigt introducerade amerikansk spoken word. Från 10-talet minns vi succén med Ortens bästa poet som under sina finaler drog en publik på uppemot 5 000 personer, liksom ramaskriet då en singer-songwriter – Bob Dylan – vann Nobelpriset i litteratur. Om det förklarar varför så många nyutkomna diktsamlingar för in scenen i skriften, som berättande funktion, referens, figur, stil, eller något annat, är svårt att säga, men en intressant utveckling att följa.