Recension: En resa in i fattigdomen

Darren McGarvey har lyfts till skyarna i Storbritannien. På bara några år har den 36-åriga Glasgowbon tagit sig upp från rännstenen och blivit en av landets mest inflytelserika rappare (under artistnamnet Loki), fått en stor publik på Twitter, blivit kommentator på BBC och hyllats av självaste J.K Rowling. Dessutom publicerade han en bok om sin fattiga uppväxt och sitt missbruk på ett litet förlag 2018. Några månader senare plockades den upp av det stora förlaget Picador och kort därefter tilldelades boken Orwell-priset – Storbritanniens finaste utmärkelse till politiska skribenter. Denna bok publiceras nu på svenska under titeln ”Fattigsafari”, i habil översättning av Jens Ahlberg.

Det är en anrik brittisk tradition som McGarvey skriver in sig i. Genren ”rännstensjournalistik” uppfanns rentav i Storbritannien av Jack London, med hans reportage från East End i ”Avgrundens folk” (1903). Senare har författare som George Orwell uppnått mästerskap i genren med sin rapportbok från ett koldistrikt (”Vägen till Wigam Pier”). Men det finns också efterföljare i samtiden, som James Bloodworth vars bok ”Hired” troligen är det bästa som skrivits om gig-ekonomins mörka baksida. Utöver det har Skottland upplevt en lång högkonjunktur för arbetarlitteraturen, ända sedan Irvine Welsh publicerade ”Trainspotting” 1993. Litteraturvetaren Neil McMillen som studerat fenomenet har konstaterat att tydliga teman är arbetarmaskulinitet och våldsamma miljöer. Två ämnen som även är centrala i McGarveys bok. ”Fattigsafari” är helt enkelt en skrift som dimper ner i en kontext där det råder hård konkurrens.