BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

Ville markera

Utöver sitt bejublade fyrtioårsjubileum är Asta Kask just nu aktuella med en omfattande Sverigeturné, för att lansera sin purfärska EP ”Historien dömer oss alla”. En skiva vars genomgående tema textmässigt berör den framväxande främlingsfientligheten och högerpopulismen, i ett allt kallare och hårdare samhällsklimat. I ett pressmeddelande skriver de själva ”Temat är rädslan och hatet som lett till att rasism i dag är en större böld i röven på världen än den varit på 60 år. Rasismen har normaliserats. Det här är vårt inlägg i debatten, en utskällning om så önskas, med ett soundtrack som vi är jäkligt nöjda med!”.

Bandets sångare och gitarrist Bonni Pontén utvecklar det hela i logen, där de alla sitter samlade med varsin tallrik böngryta och en kall öl efter avklarat soundcheck.

– Låtarna handlar genomgående om alla jävla idioter, högerpopulismen och tokdårarna som dominerar på sociala medier. Vi ville markera, göra ett statement för att visa vart vi står, säger han och Micke Blomqvist fyller i:

– Det var ju inte så att vi hade planerat den här röda tråden i texterna, utan det blev så automatiskt eftersom det är det här vi själva är förbannade på just nu.

Tiggerifrågan

Den första låten som släpptes från den nya skivan var ”Några jävla spänn”. En låt som tar sig an tiggeridebatten med textrader som: ”Några jävla spänn och ett anständigt hej. Det räddar inte världen, men det räddar kanske mig”. Bonni Pontén berättar att de genast efter att de lagt upp videon till låten på nätet, fick reaktioner från folk i sociala medier.

– Jag brukar säga att varje människa är en potentiell idiot tills de ha bevisat motsatsen. Och i sociala medier avslöjar sig folk direkt! Till och med i våra egna kretsar var det folk som ojade sig och började gå på om sina konspirationsteorier. Tiggerifrågan sållar verkligen agnarna från vetet. Hur svårt ska det vara egentligen att vara lite jävla medmänsklig och ge några spänn till tiggaren som sitter och fryser där utanför butiken, frågar han sig och konstaterar att Asta Kask döms ut som pk-vänster av trollen på Facebook.

– Är det vänster att vara emot rasism och fascism, ja, då är jag gärna det.

Att Asta Kask fyller 40 var något som uppmärksammades av hårdrocks- och punktidningen Close-Up Magazine, som arrangerade jubileumsfesten på Kraken. Medlemmarna i bandet skruvar lite obekvämt på sig när årtalet 1978 kommer på tal, eftersom det enbart är gitarristen Micke Blomqvist som har varit med sedan begynnelsen i Töreboda. Bonni Pontén och Ernie Hörnell kom med först 1982, efter att den första EP:n ”För kung och fosterland” redan hade släppts. Dadde Stark kom med så sent som 2005, då den förra trummisen Magnus ”Bjurre” Bjurén valt att hoppa av.

– Man kan väl säga att det är konceptet Asta Kask som firar 40 år. I och med att vi skyltar med vår slogan ”Rock mot svinen since 1978” så blev det ju lite oundvikligt så här, säger Bonni Pontén och skrattar till.

Micke Blomqvist flikar in att ”Fänrik Fjun”, den äldsta låt som de fortfarande spelar live, faktiskt är skriven redan 1978.

– Det känns svindlande, men väldigt kul. Det hade man kanske inte trott för några år sedan, säger basisten Ernie Hörnell.

Asta Kask historia är en aning komplicerad och kräver en kort genomgång. Bandet lade 1986 helt ned verksamheten efter den bejublade albumdebuten ”Aldrig en LP”, för att sedan, med undantag från några enstaka konserter, vara borta fram till 2003, då de återigen gav sig ut på turné. Den främsta anledningen till att de lade av var den förkvävande sekterismen som de upplevde inom punkscenen i mitten av 1980-talet.

– Om man ska analysera så hade det här vi:et som initialt fanns inom punken försvunnit. Vi blev på något sätt behandlade som rockstjärnor och folk snackade en massa skit bakom ryggen på oss. ”Titta här kommer divorna” – sådana grejer. Det var inte kul längre, säger Micke Blomqvist.

Med bakgrund i just den historien menar Ernie Hörnell att det roligaste med att i dag vara ett stabilt band, som skriver nya högaktuella punklåtar, är att de funnit tillbaka till varandra och det de en gång i tiden ville.

– Ja, det känns verkligen skitkul. Vi är inte nostalgiska av oss alls, utan uppskattar mest av allt att göra nya grejer och fortsätta att utvecklas, säger Bonni Pontén.

Asta Kask startades 1978 under namnet X-tas i Töreboda. Tog namnet Asta Kask runt 1980. Gav efter Sverigeturnerande ut debutskivan För kung och fosterland på Pang Records 1982.

1984 skrev gruppen kontrakt med kulturföreningen och skivbolaget Rosa honung.

Asta Kasks sista aktiva år var 1986, men bandet återförenades bara tre år därefter genom att ge några spelningar.

2003 gav bandet ut ett samlingsalbum och tre år därefter gav de ut ett nytt album på Burning heart.

Under 10-talet har de turnerat i Japan, USA och Colombia.

Asta Kask är i dag:

Bonni Pontén: Sång och gitarr

Micke Blomqvist: Sång och gitarr

Ernie Hörnell: Bas

Dadde Stark: Trummor

Diskografi i urval:

”För kung och fosterland” – EP, 1982.

”En tyst minut” – EP, 1983.

”Plikten framför allt” – EP, 1984.

”Med is i magen” – Maxi-EP, 1985.

”Än finns det hopp” – EP, 1986.

”Aldrig en LP” – LP, 1986.

”En för alla ingen för nån” – LP, 2006.

”Handen på hjärtat” – LP, 2013.

”Historien dömer oss alla” – EP, 2018.

Klassiska låtar i utval:

”Inget ljus”, ”Dom får aldrig mig”, ”TV:n”, ”Psykopaten”, ”AB böna och be”, ”Psykiskt instabil”, ”Välkommen hem”, ”Ringhals brinner”, ”Världens räddaste land”.