– Arkivariemeriter och teknisk kompetens för digital­isering och avspelning av äldre ljudbärare efterfrågas inte i annonsen för de nya tjänsterna. Det tar många år att lära sig hur Grammofonarkivet är uppbyggt och ska skötas. Det är en kunskap som tidigare gått i arv från generation till generation, och som nu försvinner, säger Harriet Lundberg, tidigare ljudtekniker vid Grammofonarkivet.

Över i egen regi

Det som har lett fram till den nya förändringen är att musik­tjänsten som hittills skötts inom dotterbolaget SRF, som SR har haft tillsammans med SVT och UR, läggs ner. Sveriges radio kommer istället att sköta verksamheten i egen regi.

– Att vi har fått säga upp tio personer som har arbetat länge för oss är smärtsamt. Det är inte bara som jag säger, utan är verkligen hur vi upplever det, säger Anna-Karin Larsson, musikchef på SR.

När det gäller farhågorna för hur Grammonfonarkivet ska skötas i framtiden så hävdar hon däremot att förändringen inte kommer att leda till en försämring.

– Grammofonarkivet är en musikskatt, precis som de säger. Men den kommer att stanna kvar i sin nuvarande form, säger hon.

Det som gör att den nuvarande personalen ska ersättas med 4–6 nya tjänster är enligt Anna-Karin Larsson att arbetet kommer att utföras på ett sätt där annan kompetens krävs.

– Det handlar om ny teknik och om att vi kommer att arbeta mer mot publiken, säger hon.

Samlar inte fysiskt längre

Förra gången det stormade kring hur Sveriges Radio, som äger arkivet, tog hand om sin egendom var 2013 då personalen minskades. Då upphörde också insamlingen av nya fysiska skivor.

– Även om vi lever i en digital tid, så finns det fortfarande skivor som bara ges ut på vinyl eller i en del fall på cd och som nu inte fångas upp, säger ­Harriet Lundberg.

Bakom protestlistan står flera nuvarande och tidigare medarbetare vid SR, som nu diskuterar hur de bäst går vidare.