BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

Under 2017 släpper Linnea Olsson i stället för ett fullängdsalbum två stycken EP. Den första, ”For Show”, kom i februari och i september släpps den andra, ”Not for Show”.

Varför valde du att dela upp låtarna på det sättet? 

– Jag började skriva låtar till ett album, men ganska snabbt stod det klart för mig att det blev två olika grupper av låtar. De fem låtar som släpptes i februari är väldigt mörka och cellobaserade, de fem som kommer i höst är baserade mer på andra instrument och är mer synthiga. Det blev väldigt olika typer av låtar. Men jag tyckte även att det kändes rätt kul att göra så. När man ger ut ett album släpper man ifrån sig så mycket på en gång. Det kändes roligt att sprida ut det lite, för att hålla igång den kreativa processen. 

Vad skiljer de olika släppen från varandra, förutom att det första är mörkare? 

– De låtar som är ute nu är mer inåtblickande. Jag har funnit inspiration till dem inifrån mig själv och hur jag mår. De andra, som kommer i höst, är mer dagdrömmar och verklighetsflykt. Jag har funderat väldigt mycket kring vad som är på riktigt och vad som är på låtsas. 

Du har släppt två singlar från den första EP:n. ”Weekend” är en låt om alkohol och din egen relation till festandet. Vill du berätta mer om det? 

– Det är en låt som handlar om att dricka för att för att slippa ifrån sig själv. Den handlar om hur jag super skallen av mig för att plocka fram mitt bättre ”jag”, hur jag använder alkoholen som en slags verklighetsflykt. Jag skrev den eftersom jag funderade mycket på varför jag drack. Jag går in i sådana perioder ibland, men just nu dricker jag inte alls. Jag hakar på den trenden och provar på hur det känns.

Den andra singeln, ”Hall of Tragedy”, är en väldigt mörk sak, närmast apokalyptisk. Vad handlar den om? 

– Den är ju mindre konkret och mer poetiskt skriven, men handlar om min oro över att världen går åt helvete. Jag tar in allting. De nya vindarna som blåser i Europa, Donald Trump i Vita huset och klimathotet. Det känns som att det är för sent nu, nu barkar allt åt helvete. Det är den svartsynen som den låten ger uttryck för.

Just nu är du ute på turné tillsammans med två till cellister. Hur funkar det? 

– Jag hade två konserter nu i helgen i Stockholm och Örebro. Det kändes som att de nya låtarna togs emot väldigt väl. Att framföra mina låtar med två till cellister känns otroligt bra och väldigt naturligt, eftersom min musik är skriven på och för cello. Inför konserterna har jag dock fått arrangera om låtarna för tre cellister, säger Linnea Olsson.

Det bästa och sämsta med Musiksverige just nu? 

– Det bästa är att sommaren snart är här och med den alla roliga festivaler. Det sämst var svårare. Kanske att Debaser Medis fick stänga ned, men det var ju ett tag sedan nu.