Det här är någonting historikern Karin Carlsson tagit fasta på i sin nya bok Kvinnosaker, som kom ut i handeln tidigare i oktober. Boken är utgiven av förlaget Bonnier Fakta i samarbete med Stockholms kvinnohistoriska museum, och i den presenterar Karin Carlsson 50 föremål som ger djupare inblick i hur det gjorts skillnad mellan män och kvinnor genom historien. Men också om hur kvinnors vardag varit föränderlig.
– Vi bestämde ganska snabbt att alla föremål som lyfts fram skulle bära på en berättelse om hur någon grupp av kvinnor, under någon period har fått ökat handlings- eller rörelseutrymme. Eller rättigheter i linje med vad männen haft, säger Karin Carlsson till ETC.
Kvinnosaker sträcker sig tillbaka i historien, ibland så långt som till medeltiden, men presenterar framför allt föremål från 1900-talet. Trots att det är en tidsperiod vi bara nyligen lämnade, och som Karin Carlsson själv både forskat och undervisat om, blev hon flera gånger ordentligt överraskad över detaljnivåer som funnits för att göra skillnad mellan kvinnor och män.
– Som under den svenska motbokstiden, när alkohol var ransonerat. Då fick männen ta ut fyra liter alkohol i månaden men kvinnor bara en halv liter i kvartalet, förutsatt att de var ensamstående och självförsörjande. Och när man gick på krogen så fick kvinnor bara dricka hälften så mycket som män fick. Det där speglar normer som vi bär på än idag, vi ser fortfarande på berusade kvinnor på ett annat sätt än män, säger Karin Carlsson.
Andra gånger har tillkomsten av föremål visat hur privilegierade männen tidigare varit, blivit lika stora överraskningar att upptäcka.
– Som träningsskor! Att det inte fanns sådana för kvinnor förrän på 1970-talet. Det hade jag ingen aning om.
I Kvinnosaker kommer läsaren väldigt nära vardagen så som den brukade se ut. Karin Carlsson berättar exempelvis hur gamla tiders mensskydd tillverkades, fungerade – och återanvändes – innan engångsbindan uppfanns.
– Det fanns små öglor på sidorna så att de skulle bindas fast. De skulle tvättas, kokas och torkas. Och jag har aldrig varit så glad över dagens mensskydd.
Antalet föremål i boken var under ett tag uppe i 100 stycken och urvalet har varit en kollektiv process där både författaren, förlaget och Stockholms kvinnohistoriska medverkat. Vänner och kollegor har även de kommit med förslag. Ibland uppstod det krockar, som när det skulle blivit en upprepning att berätta om båda de kvinnligt kodade yrkena lärarinnan och sjuksköterskan. I slutändan kom enbart det förra yrket med.
En annan utmaning under skrivprocessen var att dagens feministiska röster är så väldigt breda, att det finns olika tolkningar kring saker och ting. Vad har varit bra respektive dåligt? Karin Carlsson betonar också att hon inte velat skriva någon framgångssaga till bok, att det är viktigt att ge utrymme för motstridiga berättelser.
– Det är därför jag talar om att ”någon” grupp av kvinnor fick mer utrymme. Nu har vi fri abort och preventivmedel, men saker förändras hela tiden. Det som vi tar som självklart idag kan ifrågasättas imorgon. Jag är jäkligt glad över vad som har ändrats, men det är ingen framgångssaga.
I sin forskning som historiker har Karin Carlsson framför allt fokuserat på välfärdssamhället och materialitetsstudier, där genusfrågor också har upptagit en stor plats. Under de senaste åren har hon ingått i ett projekt som heter Bekönade rum, som undersöker urbana rums tidsmässiga förändring ur ett genusperspektiv.
Men det är ingen hemlighet att såväl den akademiska världen som det svenska utbildningssystemet varit allt annat än lysande på att bereda plats för kvinnor i historieskrivningen. Även om saker långsamt blivit bättre, finns det en eftersläpning. Karin Carlssons förhoppning är att Kvinnosaker ska hjälpa till att sprida den kunskap om kvinnor som redan finns, men till bredare lager.
– Det ska ju vara självklart att det är allas historia som skrivs in. Men även om forskare har arbetat sedan 1970-talet för att flytta fram kvinnors liv och erfarenheter genom historien, så är det fortfarande männen som dominerar i översiktsverk och i skollitteraturen. På så sätt tycker jag det här känns jättebra, jag bidrar med en liten skärva i historieskrivningen.
PRENUMERERA PÅ NYHETSMAGASINET ETC
Den här artikeln kommer från Nyhetsmagasinet ETC
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.
