– Jag ser det ju med egna ögon varje dag, för att jag gjort så många reportage. Hälften av befolkningen i Indien jobbar med jordbruk på något sätt och är helt beroende av klimatet för sin mat, ekonomi och arbetstillfällen. Jordbrukare tar livet av sig i större utsträckning nu och fler migrerar till storstädernas slumområden. De är klimatflyktingar i sitt eget land.

Påverkad blir hon dessutom av andra journalisters arbete och inte minst av att Björn Wiman valt att skriva sin söndagskolumn i DN kultur om klimatkrisen – varje vecka.

– Efter ett tag gick det upp för mig på riktigt. Hur kan vi prata om något annat?

Indien visar vägen

Sveriges befolkning är en droppe i havet jämfört med Indiens, men våra utsläpp per person är väldigt mycket högre. En traditionell nordisk diet har tre gånger större klimatpåverkan än vad som är hållbart, konstaterar Malin Mendel, utifrån en vetenskaplig studie från tidskriften Lancet. Hennes slutsats är därför att vi behöver en matrevolution. Ett sätt att åstadkomma den menar hon är att svenskarna lär sig av indierna. För indisk vegetarisk mat är inte bara är god utan även klimatsmart. Och det hänger ihop med yogans filosofi.

– Många i Indien är vegetarianer, det är klimatsmart i sig. Det kommer ur buddhism, hinduism och yogans filosofi där det första budskapet är ”ahimsa”, icke-våld mot allt levande, i kombination med måttlighet och tacksamhet. Klimatfrågan är inte bara en praktisk fråga om att cykla och sopsortera, det behövs ett skifte i attityd till hela grejen. Den insikten har varit en hjälp för mig personligen, för att ta ett steg tillbaka, leva enklare.

Så vad betyder ”en matrevolution”?

– Mat och hälsa hänger ihop ganska intimt. Den rapporten jag läste om i Lancet, som heter Eat, konstaterar att vi behöver äta tio gånger mer bönor och baljväxter och tio gånger mer grönsaker. Det känns så vettigt! Det kan vara så många olika bud, från olika hälsorön, men jag kan ju konstatera att om man lagar indisk vegetarisk mat får man med alla bitarna. Det jag gillar med den indiska vegetariska maten är att den inte försöker härma kött. Det är inga soya­korvar eller quornfärsbiffar, det är vegetariska grytor med naturligt protein. Väldigt goda, vego från början.

Malin Mendel konstaterar att mat är den enskilt största faktorn vi kan påverka varje dag i våra liv.

– Elektrifiering av vägar kan inte var och en vara engagerad i, det måste vara politiska beslut. I vår vardag har vi alla ett val. Det kan vara revolutionen i det lilla. Och det ena behöver inte utesluta det andra. Om man inte gör något tror jag att man kan bli uppgiven och påverkar inte politikerna heller. Om man känner att man gör sin del då blir man mer benägen att sätta press på politiken.

Hur skulle du definiera ordet revolution?

– I min värld är det en kraftig förändring, den behöver inte vara våldsam.

Kraftiga förändringar kallas även reformism, men det är inte det du menar?

– Tja, matreformer låter inte lika kul, inte lika starkt. Det jag menar är att ställa frågan: Hur länge ska vi slentrian-äta? Jag är inte arg, jag tror inte att ilska leder någon vart. Jag är inte ute efter den typen av konfrontation, och jag vill inte döma någon som äter kött. Min bästa vän är jägare och jag har aldrig varit hemma hos henne utan att äta kött – jag vill inte fördumma hennes val. Men jag känner en frustation. Jag tänker till exempel på vänner som äter dieter på bara kött och mejeri-produkter för att gå ner i vikt. Det kan vara en väg för dig – men alla kan inte hålla på så. Man kan inte bara leva hälsosamt för sig, vi behöva tänka på hela planeten.

Mentalt tillfredsställd

Indiska måltider är komponerade så att vi får i oss mängder av vitaminer, mineraler, proteiner, fetter och långsamma kolhydrater, i en perfekt mix, enligt Malin Mendel, som menar att man också blir mentalt tillfredsställd av alla olika färger, smaker och konsistenser.

Samtidigt upplever ju många att det är svårt att hinna med vardagen, lära sig nya recept och så vidare. Att bränna på falukorv och makaroner går snabbt. Så är hennes önskan om matrevolution realistisk?

– Ja! Det är därför jag envisas. Jag vill avdramatisera indisk matlagning. Det är enkel snabbmat jag ger recept på: Lök, linser, grönsaker, tomater, det man har hemma. Hur man kan svänga ihop en middag på tio minuter.

Det finns en rad kokböcker som hävdar att de har den godaste och mest klimatsmarta maten. I veckan läste jag en kommande bok som heter ”Happy food green”, som hävdar att medelhavskost är det bästa för klimatet – och hälsan. Har den fel?

– Vilken vegetarisk mat som helst som man gillar är bättre än rött kött. Medelhavskosten och den indiska maten har många gemensamma nämnare, mycket grönsaker, frukt och baljväxter, vegetabiliska oljor, men framför allt att det animaliska är liten del.

Mer än maten

Fram till ganska nyligen åts det betydligt mindre kött i världen. Till exempel åt svenskar i genomsnitt 50 procent mindre kött på 1990-talet än vad vi gör idag. Hur blev det så?

– Jag tror att ökade inkomster i kombination med sänkta priser på köttprodukter är en viktig förklaring. Förr var det kött på bordet när det var mer festligt. Jag tänker på min morfar, de var 12 syskon i ett rum och kök. De åt kött en gång om året, på julafton. Det är två generationer tillbaka.

Den insikten gör att Malin Mendel vill ta tankarna om ”ahimsa” längre än till maten. Det handlar också om att dra ner på konsumtionen och energiförbrukningen. Laga det som gått sönder i stället för att köpa nytt. I Stockholm bor hon i en tvårummare med man och två barn. I Indien, där hon bor cirka 40 procent av året, har hon en liten enrummare – och hyr heller inget större när hela familjen bor hos henne där i perioder.

– Så bor mina indiska grannar, så varför skulle inte vi kunna?

Enligt yogans filosofi existerar människan på lika villkor med djur och natur. I sin bok som utkommer i dagarna ”Mitt indiska liv” skriver Malin Mendel att om vi kan ta till oss det och släppa fokuset på oss själva, tror hon att vi kommer att kunna hantera klimatkrisen bättre.

– Det är en ganska idealistisk tanke. I den här delen av världen har vi haft jämlikhet som en uttalad tanke länge och väl. Ändå ser vi orättvisor, för kvinnor. Vi ser det kopplat till etnicitet, klass och så vidare. Men vi pratar om det. Jämlikheten mellan människa, natur och djur verkar för de flesta inte vara lika självklar. Naturen finns där för människan att förvalta och ta hand om eller utnyttja den – skövla i värsta fall. Insikten att vi inte kan leva utan naturen har kommit sipprande. Den måste bli till en grundinsikt.

Men flyg blir väl svårt att dra ner på för din del?

– Ja. Men jag flyger bara i jobbet. Om barnen vill att vi ska flyga till Thailand säger vi nej. Vi tar tåg inom Indien. Jag måste ibland flyga inom Indien också, för tåget tar tre dygn till Calcutta och jag kan ju inte bara jobba från Bombay. Men då planerar jag så att jag gör ett antal reportage på samma gång, för att minska flygandet. Och jag tar alltid tåg när det är möjligt.

Vem vill du vara – inför dig själv?

I sin bok ifrågasätter Malin Mendel tankemönstret ”Varför ska jag avstå om inte andra gör det, då spelar det ju ändå ingen roll”. För enligt yogafilosofin ska man snarare koncentrera sig på vem man vill vara inför sig själv. Så vem vill Malin Mendel vara inför sig själv? När jag ställer den frågan tystnar hon. Sitter tyst en stund. Säger sedan:

– Jag vill vara det jag pratar om, att leva ganska enkelt och vara tacksam för det jag har och våga stå för det. Ifrågasätta min konsumtion och mitt köttätande. Samtidigt är jag pragmatisk, jag vill inte tvinga barnen att bli skogstomtar. De har fått en stor platt-tv, som varken jag eller min man ville ha. De får kött en gång i veckan, jag vill inte vara fundamentalist. Om jag blir hembjuden till någon äter jag det jag serveras.

Inte helt enkelt

Vi har en del gemensamt jag och Malin Mendel. Båda är journalister i en stressig bransch, som ju är ganska inriktad på prestation. Eftersom en av mina bästa vänner är från Indien och vi ofta lagar mat tillsammans älskar jag också indisk matlagning – och även jag utövar yoga.

Kanske är det därför jag känner att ”Mitt indiska liv” talar direkt till mig. Jag tar till mig den och tänker att det Malin Mendel skriver om är självklart och rätt. Men heller inte enkelt. Min yogalärare brukar prata om att yoga inte ska missbrukas, som en paus för att hämta kraft – för att kunna fortsätta bränna på som vanligt. Det träffar mig. Att lägga om livet är ett långsiktigt projekt. Känner Malin Mendel att hon lyckas?

– Jag tänker när jag stressar till ett yogapass, vad är detta? Så jag yogar bara hemma nu, för att komma runt sådant. Men låt yoga vara är en quick-fix också – för att klara den här världen. Att man är stressad är en sund reaktion i en sjuk värld. Man ska inte ha dåligt samvete för det, men om det går, försöka släppa på kontrollen, bli coolare, planera mindre.

I boken finns något av en nyckelscen där en te-försäljare ropar till Malin Mendel som är ute och springer och frågar varför hon slösar sina kalorier. Först tänker hon att han, med sin runda mage kanske borde prova det själv… Men händelsen sätter igång en process som får henne att inse att han nog har rätt. Varför slösa med sin energi?

– Jag har liksom aldrig ifrågasatt att det är helt okej att ha ett hälsofokus på sig själv och att träning bara är något bra. Men jag märkte att jag nästan sprang ifrån min sorg när min mamma hade dött. Ett inrutat liv med mycket träning blev ett sätt att överleva, bli trött och lugn. Men jag blev allt tröttare – för jag vilade aldrig. Många indier jag träffar gör yoga bara genom att andas. Det öppnade upp för mig att yoga kan vara något annat, att spara på energi och jordens eller alltets energi – det är en sympatisk tanke.

Tre snabba frågor

Lagar du själv bara indiskt?

– Nej. Mycket, men jag lagar annat också, jag tycker att det är kul att laga mat! Mycket Mellanöstern, italienskt, annan asiatisk mat, vietnamesiskt och thai.

Vad lagar du helst?

– Helst lagar jag indiskt. En hel måltid med flera rätter. Till exempel en grönsaksrätt, lite torrare, i en färg, kanske grön. Till det en gul dal-gryta och en röd kikärtsbaserad gryta plus ris eller bröd. Det tar lite tid, men har man fyra plattor kan man laga allt samtidigt och man får mat för flera dagar. Har jag bråttom gör jag en snabb gryta på linser.

När du ska ha fest?

– Kanske en gryta med paneer, indisk färskost. Många jag känner älskar paneer med spenat, palak paneer. En festligare sås tycker jag kan innehålla nötter och kokosmjölk, det ger lite mer guldkant. Ibland ett naan-bröd, det älskar många. Som förrätt papadam med en god röra. Mango till efterrätt eller hemgjord glass gjord på överbliven gröt och bär.

PRENUMERERA PÅ NYHETSMAGASINET ETC

Den här artikeln kommer från Nyhetsmagasinet ETC
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.