Recension

Lucia Berlin – för hantverksskicklig för sitt eget bästa

Publicerad 18 oktober, 2019

I dagarna publiceras ett urval med 22 noveller av Lucia Berlin (1936–2004) under titeln ”Kväll i paradiset”. I samma volym ingår också hennes självbiografi ”Välkommen hem”. Bild: Bild: Buddy Berlin

Dagens ETC

Lucia Berlin (1936–2004) återupptäcktes 2016 och hyllades världen över för sina skarpsynta noveller. I dagarna publiceras ett nytt urval av hennes noveller tillsammans med en ofullständig självbiografi. Rasmus Landström blir besviken på berättelserna som tyngs av ambitionen att vara litterära.

Rasmus Landström

Text

När Lucia Berlin var barn älskade hon blommor. Vissa sommarmorgnar brukade hon gå ut i trädgården i Idaho och inandas den berusande lukten av äppelblom och hyacinter. Sedan lade hon sig ner i gräset och djupandades in doften av syrén ända tills hon blev vimmelkantig. I sin självbiografi ”Välkommen hem” skriver hon att detta troligen var ett tidigt varningstecken – syrener var hennes första form av missbruk.

Citatet är väldigt typiskt för Berlin. Inte bara för att hon är en författare som skrivit mycket om både naturen och alkoholmissbruk, utan också för hennes förmåga att se skönhet och misär samtidigt. Få dem att väga jämnt i sina texter. 2016 introducerades Berlin på svenska med boken ”Handbok för städerskor”. Den innehöll 43 av de dryga 70 noveller som Berlin skrev under sin livstid, mellan 1960 och 1980, och var något av en litterär sensation.