Det är verk från privata samlingar i trakten och sådant som hänger på offentliga miljöer i kommunens lokaler som bildar grunden till utställningen. Bengt Orup hade bland sina första utställningar i en frisörsalong i Lindesberg 1936. Från en barberarvägg i Bergslagen till de fina salongerna i L´Institut Tessin i Paris, Victoria and Albert Hall i London och Museum of Modern Art i New York kan vägen synas långt, men för Bengt Orup var det inget omöjligt steg. Han började sin bana som tidningstecknare och författare av kåserier och allmänna betraktelser i Bergslagsposten. Efter konstutbildning i Stockholm och i Paris blev han en av tidens utpräglade modernister och målade enkla geometriska former och starka kontraster.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
– Bengt Orup var en mästare på att skapa spänningar mellan färgfält i sina nonfigurativa målningar. Det går även igen i landskapsmåleriet, man kan tydligt se att han söker spänningen mellan olika färger och former i landskapet, säger Arne Johnsson.
Konstnärlig ledare på glasbruk
Efter tiden i Paris blev han 1952 anställd som konstnärlig ledare på Johansfors glasbruk i Småland och Bengt Orup skulle arbeta inom glasbruksindustrin i drygt 20 år. Karriären som glaskonstnär kulminerade då han 1968 inbjöds som visiting professor på Royal College of Art i London.
– Han lyckades kombinera stram funktion med ett modernt formspråk. Många av de serier han formgav har blivit moderna klassiker som till exempel Stripe och Tona som vi har med på utställningen, säger Arne Johnsson.
Bubblor – en del av designen
En annan formgivningsdetalj var att bubblor i glaset blev en del av designen.
– När han först presenterade idéen för de gamla glasblåsarmästarna var de starkt kritiska. De menade att de hela sitt liv arbetat för att bli så skickliga på att blåsa glaset att det blev rent utan bubblor. Bengt Orup fick dem att tänka nytt genom att hävda att det som traditionellt ansågs vara ett misslyckande kunde förvandlas till konst, säger Arne Johnsson.
Influenser från Ryssland
Förutom glaskonst är litografier och unika teckningar från 1980-talet efter glasbrukstiden med på utställningen. Arne Johnsson menar sig se influenser från ryska mästare som Kazimir Malevitj och Vasilij Kandinskij i verken. Han förklarar att Lindesbergs konstförening länge diskuterat att ordna en utställning med Bengt Orup och nu blir det av.
– Det är vernissage i morgon klockan 12.00 till 14.00. Vi vill visa att alla kommer någonstans ifrån och att bakgrunden inte behöver vara begränsande. Tänk att en kille från en så utpräglad landsbygd som här, ännu mer på 1930-talet, kan göra avtryck i den svenska modernistiska konsten. Om inte omgivningen sätter gränser utan att individen tillåts förverkliga sig inom ramen för egna egna fantasin och ambitionen så spelar bakgrunden ingen roll. Något att tänka på i dessa tider, säger Arne Johnsson.