När Lena Dunham skrev kontrakt på ”Girls”, tv-serien som kom att skaka om hela världens uppfattning om unga kvinnor och hur man kan berätta om dem, var hon 22 och bodde fortfarande hemma hos sina föräldrar i Tribeca, New York. 

Hon hade då ingen aning om pengarna, framgångarna och uppmärksamheten som väntade. Och säger nu, nästan 15 år efter ”Girls”-premiären, att hon var alldeles för ung för den radikala livsförändringen. 

– Jag fick allt jag någonsin kunnat drömma om i en ålder då jag totalt saknade möjlighet att hantera det, förklarade Lena Dunham nyligen för The Guardian. 

”Sjukdom skrämmer människor” 

Det är kring dessa svårigheter hennes nya memoar ”Famesick” cirkulerar. Att boken kallas det den gör beror på att hennes relationer under många år styrdes av det hon beskriver som två förödande krafter: kändisskapet och sjukdomarna.

– Berömmelsen förvrängde utrymmet runt mina gamla relationer och färgade min förmåga att förstå nya. Och sjukdom kan, precis som berömmelse, få en att dra sig in i sig själv. Fysisk smärta är en av de mest själviska känslorna som finns. Allt du vill är att bli av med den. Dessutom är sjukdom något som skrämmer människor, sa författaren och regissören till New York Times i lördags. 

Boken bjuder på  skvaller från hennes relation med Bleachers-stjärnan Jack Antonoff och anekdoter om Adam Drivers aggressionsproblem. Skådespelaren som i ”Girls” spelar huvudkaraktärens pojkvän ska bland annat ha kastat en stol mot Dunham en gång när de övade på sin dialog. Men den innehåller också rapporter från Lena Dunhams tid på rehab där hon behandlades för sitt missbruk av receptbelagd medicin. I boken skriver Lena Dunham om hur överraskad hon blev av människorna på behandlingshemmet: ”This was the first lesson of rehab, and the simplest: never judge a drug addict by their Patagonia half-zip fleece.”

Men ”Famesick” handlar också om Lena Dunhams erfarenheter av kronisk smärta – Dunham har endometrios och Ehlers-Danlos syndrom – och om hur det var att som 31-åring tvingas operera bort sin livmoder. 

På sin Instagram skriver Lena Dunham angående boken: 'It’s about me — but whenever I write about me, I hope, deeply, that it’s also about you.