Kultur & Nöje.

2020-03-23 09:00
  • Richard Gere var till en början tveksam, men övertalades av Julia Roberts till att ta rollen som Edward.
    Richard Gere var till en början tveksam, men övertalades av Julia Roberts till att ta rollen som Edward.
  • ”Pretty woman” är något av en guilty ­pleasure-film för många feminister.
    ”Pretty woman” är något av en guilty ­pleasure-film för många feminister.
  • ”Pretty woman” släpptes 1990 och spelade in 433 miljoner dollar internationellt.
    ”Pretty woman” släpptes 1990 och spelade in 433 miljoner dollar internationellt.
Puffetikett
Dagens ETC

Kultfilm med tveksamt tema fyller 30 år

Den kom att få en hel generation att drömma om att bli ”räddade” från sin balkong men har också väckt kritik för sin skildring av kärlek som handelsvara. I dag är det 30 år sedan premiären av romcom-klassikern ”Pretty woman”.

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på Dagens ETC!
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje månad. Avsluta när du vill.

En storhjärtad gatuprostituerad visar vägen åt en nydumpad finansman när han kört vilse på Los Angeles gator, och när den känslomässigt handikappade finansmannen betalar henne för att spendera en vecka med honom i hans luxuösa hotellsvit uppstår snart ljuva känslor. Låter inte som ett vidare realistiskt scenario, eller? När ”Pretty woman” nu firar tre decennier finns hur som helst all anledning att titta tillbaka på den film som inte bara blivit en av de mest inkomstbringande romantiska komedierna någonsin, utan även kritiserats för vad många menat är en glorifierande bild av prostitution. 

När den aspirerande manusförfattaren J.F Lawton i slutet av åttiotalet skrev manuset till vad som då gick under titeln ”3 000”, den summa som finansmannen Edward betalar Vivian för att tillbringa en vecka med honom, rörde det sig från början om ett mörkt drama där en kokainberoende Vivian med nöd och näppe lyckas hålla sig drogfri under deras vecka tillsammans. I det ursprungliga slutet blir Vivian utkastad ur Edwards bil, och tar i filmens sista scen en buss till Disneyland tillsammans med rumskompisen Kit. Men i händerna på produktionsbolaget Disney kom historien snart att göras om till en Pygmalion-betonad prinsess-saga utan vidare mycket droger, men med ett riktigt Hollywood-lyckligt slut – allt med Lawtons eget godkännande, ska tilläggas. Producenten Laura Ziskin bidrog dock till det plåster på såren-feministiska slutet, där Edward efter att ha klättrat uppför brandstegen till Vivians fönster frågar vad som händer efter att hennes drömmars riddare räddat henne, och får till svar ”Hon räddar honom tillbaka”.

”Före sin tid”

Att filmens Vivian ägnade så pass mycket kraft på känslomässigt arbete innan begreppet ens var uppfunnet, plus alla myriader med frågor den förmenta jämställdheten i deras spirande handelsvarurelation väcker, är en sak. Men är Vivian, trots all kritik av filmen, egentligen en feministisk karaktär med sina uttalade krav på Edward och hans behandling av henne? Den amerikanska feministen och författaren Roxane Gay, som har beskrivit ”Pretty woman” som sin absoluta favoritfilm, menar att filmen i själva verket var före sin tid vad gäller frågan om samtycke. När Edward spontant outat Vivian som prostituerad för sin advokat på den societets­mässiga hästpolotävling dit han tagit henne, återvänder hon sammanbitet till hotellrummet innan hon briserar i ett rasande ”Du äger mig inte, jag bestämmer! Jag säger vem, jag säger när, jag säger vem!”. Det är svårt att se samma benhårda attityd hos låt säga Sandra Bullocks karaktär i misogyna ”The proposal”, där en kvinna i karriären hunsas till giftermål av sin kärlekskranke kontorsmedarbetare, eller i humordebaclet ”The ugly truth” där ett sexistiskt kräk lär en kvinnlig tv-producent att vägen till en mans hjärta är att aldrig kritisera eller nämna egna problem.


Prenumerera på Dagens ETC:s nyhetsbrev

 

Vivian tackar också med eftertryck nej när Edward erbjuder henne älskarinnestatus med egen lägenhet, vägrar inledningsvis att kyssas och har ett knippe kolorerade kondomer i stövelskaftet som inte är förhandlingsbara. Det är med andra ord hon själv som definierar villkoren för det sexarbete hon utför, där hon och väninnan Kit, spelad av Laura San Giacomo, dessutom verkar självständigt utan någon dikterande hallick.

Högst diskutabel

Samtidigt vet alla med den minsta kunskap om sexhandel att det är ungefär triljoner större chans för en prostituerad att bli uppspöad av sin klient än att bli överöst med tjusiga märkeskläder, och att det ursprungliga manuset förmodligen skulle gett en långt mer trovärdig bild av vad prostitution faktiskt innebär. ”Innan jag blev prostituerad, våldtagen, misshandlad, kidnappad och inspärrad som ett resultat av prostitution, såg jag också filmen som en romantisk komedi”, konstaterar före detta traffickingoffret Marian Hatcher i en artikel i tidningen Time. Det är heller inte svårt att se ”Pretty woman” som en högst diskutabel tvåtimmarsreklam för sugar daddy-fenomenet. Det råder i ytlighetskulturens namn dessutom inget tvivel om att en mer alldaglig version av Vivian förmodligen hade fått stanna i den rännsten Edward valt att hämtat upp henne ur. Genom filmen löper ett pärlband av blickar och kommentarer som understryker hur Vivians skönhet också gör henne – till skillnad från de andra gatflickorna och från drogberoende kompisen Kit– värd ett bättre liv.

Guilty pleasure

Så varför fortsätter då ”Pretty woman” att vara en guilty pleasure-film för tredje vågens feminister och andra? Kanske för att Vivians självdefinierande slutreplik ändå inger någon form av hopp för en framtida jämställd relation paret emellan. Och för att vår instabila samtid kanske också kräver sina doser av fluffigt förljugna sagoberättelser, hur mycket de än får oss att vilja gömma oss bakom ­soffkudden.

Pretty woman

”Pretty woman” hade amerikansk premiär 23 mars 1990.

En mängd namn diskuterades för rollen som Vivian, däribland Michelle Pfeiffer, Meg Ryan och Daryl Hannah, som alla tackade nej på grund av filmens tema. ”Jag har inga problem med att spela prostituerad, men jag har problem med att romantisera det” var Hannahs motivering. Julia Roberts har själv sagt i en intervju i the Guardian att hon inte tror att filmen skulle kunna ha gjorts i dag, men att hon inte tror att det faktumet gör det svårare för dagens publik att uppskatta filmen.

Richard Gere var från början tveksam till rollen som Edward, men övertalades av Julia Roberts. Han har i efterhand kallat filmen för ”en dum romcom” och menar att hans karaktär glorifierade Wall Street-kapitalister till den grad att den bidrog till den globala finans­krisen.

”Pretty woman” var 1990 års näst mest inkomstbringande film i USA, och spelade in 433 miljoner dollar internationellt. Den är också Disneys mest inkomstbringande barnförbjudna film någonsin.