Kultur & Nöje

Bauhaus – konstskolan som rev klassbarriärer

Publicerad 25 februari, 2019

Bauhaus-skolan i Dessau, Tyskland. Bild: Bild: Staffan Löwstedt/SvD/TT

Dagens ETC

Bauhaus förknippas med rena linjer, funktionalism och stålrörsmöbler, men även vitlök och mysticism letade sig in på den hundraårsfirande konst- och designskolan som inte tåldes av nazisterna.

Helena Gustavsson

Text

Weimar, 1919. Första världskriget hade tagit slut året innan och delar av Europa ligger i ruiner när Walter Gropius grundar Bauhaus, en skola där hantverk och konst kan mötas på lika villkor. Arkitektur, måleri, skulptur – allt ska blandas i ett enda kreativt uttryck, ett Gesamtkunstwerk, och klassbarriären mellan hantverkare och konstnär ska raderas. Gropius, som själv stridit på västfronten, ser även behovet av en andlig förnyelse av mänskligheten.

Arkitekten Walter Gropius drömmer om att förse de växande städerna med framtidens byggnader: väldesignade, funktionalistiska bostäder tillgängliga även för arbetarklassen. Människors behov skiljer sig på det här området inte mycket åt sinsemellan och kan därför tillfredställas “enhetligt och likartat”, resonerar han. Onödiga utsmyckningar ska skalas bort och materialens inneboende egenskaper lyftas fram.