Sydkorea vill ha internationell uppmärk­samhet kring Busans kandidatur till världs­utställningen 2030 – i konkurrens med saudiarabiska Riyad och italienska Rom. Busans borgmästare Park Heong-joon är på plats även han.

– Tack för att du intresserar dig för Sydkorea, säger Kim Keon Hee till Dagens ETC.

Hennes handslag är mjukt. Leendet statiskt.

I maj 2022 valdes hennes man, den 62-årige, konservativa Yoon Suk Yeol till Syd­koreas president. Han vann med små marginaler mot progressive Lee Jae-myung. Yoon Suk Yeols utrikespolitiska linje skilde sig från motståndarens främst i ambitionen att
”välja mellan väst och öst”. Där företrädaren höll sig god med såväl USA som Kina har Yoon gått in för att visa att Sydkorea föredrar väst. 

Det är en balansgång. Sydkorea är beroende av handelsförbindelserna med kärn­vapenmakten Kina. Den nye presidenten menar dock att det saknas ”ömsesidig respekt” i relationen och stärker relationerna till USA, tinar upp relationerna till Japan – som en gång koloniserade Syd­korea, samt söker alternativa handels­relationer för att minska beroendet av Kina.

Det förargar Kina, rapporterar nyhetsbyrån Kyodo News. Landets ambassadör i Sydkorea, Xing Haiming, menar att Sydkorea valt USA:s sida i den geopolitiska konflikten länderna emellan, men misstar sig som tror att USA kommer att vinna kampen. 

Skönhetsoperationer är status

Alla frågor måste passera pressteamet, det blir ett ytligt möte med första damen. Men ytan är utstuderad: Den 51-åriga tidigare konstkuratorn ser på avstånd ut som en liten flicka. Utöver att hon är fysiskt liten har hon v-formad ansiktsform, liten näsa med hög näsrygg och stora, öppna ögon. Huden är så ljus och slät att hon på nära håll ser ut som en porslinsdocka.

– Jag hoppas vi ses i Busan snart, säger hon med sitt statiska leende intakt.

Utseendet är relevant: Koreansk press menar att hon har genomgått plastikkirurgi för att uppnå en ideal ansiktsform. Ingreppen är vanliga i Sydkorea och ses i regel som status­höjande, inget att skämmas för. Det är det land i världen med flest plastik­operationer per capita. Kim Keon Hee själv medger att hon gjort en dubbel ögonlocksplastik.

Med sig som gåva till kulturcentret har hon sin egen hudvårdsserie. Som en slags diplomatisk influencer marknadsför hon fenomenet K-beauty – som påstås ha revolutionerat den globala hudvårdsindustrin. Krämerna ska uppnå den fläckfria, glasaktiga hy som är idealet i Sydkorea, enligt Asian Media Centre. Skönhetsprodukter hör till landets största exportvaror.

 Liksom i andra delar av Asien är även krämer som gör huden vitare populära. Många menar att skönhetsidelet går ut på att se så västerländsk ut som möjligt.

Gangnam style

Kim Keon Hees ansiktstyp är också norm bland de K-drama- och K-popstjärnor som erövrat världen. I distriktet Gangnam i Seoul finns runt 400 plastikkirurgikliniker vars reklamskyltar pryds av dessa i stark kontrast till de fattiga koreaners ansikten som syns på bilder efter Koreakriget (1950-1953). Landet reste sig sedan rekordsnabbt och blev en av världens tio starkaste ekonomier – enligt många tack vare det militärstrategiska sam­arbetet med USA. Den första damen håller inte med:

– Jag hoppas ni besöker Busan som är mödrarnas stad. Mödrar som flydde till Busan under Koreakriget. De tog hand om sina söner och döttrar och övervann fattigdom och svårigheter. Det är främst mödrar – kvinnor – som står bakom Busans och Koreas fantastiska tillväxt och deras styrka är påtaglig i Busan, säger Kim Keon Hee.

Länge var det mest bilar och teknologi som exporterades. Koreansk kultur blev populär i asiatiska länder innan den nådde väst med megahiten Gangnam-style, 2012. Den humoristiska dängan om det nyrika och vackra folket i Gangnam antogs vara en engångsframgång men väckte allmän nyfikenhet för sydkoreansk kultur.

Och Sydkorea tog tillfället i akt. Den dåvarande presidenten, Park Geun-hye, ökade genast budgeten till Kulturministeriet. Flera projekt inleddes – som att satsa på kultur­center i utlandet. Det sydkoreanska kulturcentret i Paris, en hel byggnad på flera våningar ett stenkast från Élyséepalatset, är ett exempel. Det nyöppnade kulturcentret i Stockholm, ett av de allra största i Sverige, är ett annat. Satsningarna fortsatte under Parks efterträdare, Moon Jae-in som också etablerade ett ”Hallyu-departement”.

 ”Hallyu” betyder alltså ”den koreanska vågen”. Nu accelereras K-satsningarna under Yoon Suk Yeol. 

De tre makterna

Konceptet – ”mjuk makt”, soft power, utvecklades på 90-talet av Harvard-professorn Joseph Nye. Det beskrivs som ”makten att förändra någons beslut med attraktionskraft, inte tvång eller ekonomisk ersättning”. President Yoon besökte Harvard i våras för att tala om just mjuk makt. Han hävdade att det främst var landets många talanger och avregleringen av privat sektor som stod bakom K-undret och menade att staten inte lägger sig i. 

Men presidenten deltog också i Global creative industry leadership forum i Washington och talade om K-kultur. Han nämnde filmen ”Ode to my father” för att visa hur viktigt USA är för Sydkoreas framgångar och sa att han ville utöka det kulturella samarbetet. För att visa sin övertygelse sjöng han folkrockklassikern ”American Pie” för president Joe Biden under en statsmiddag. Han mötte även storspelare i amerikansk underhållningsindustri: Paramount Pictures, Sony, Disney. Besöket ledde till enorma amerikanska investeringar. Bara Netflix satsar i år 2,6 biljoner dollar i sydkoreanskt innehåll.

”Västliga värderingar”

Den koreanska kulturministern Park Bo-gyoon sa K-kulturen var en av landets tre diplomatiska nyckelobjektiv, tillsammans med nationell säkerhet och business. Han menar att det visar att Sydkorea delar ”västs värderingar”.

Samtidigt rustar Nordkorea upp mot ett Sydkorea utan egna kärnvapen - som spelar ett högt spel genom att lite i taget vända ryggen mot Kina och Ryssland. Det kan öka, snarare än minska, risken för ett kärnvapenangrepp, menar motståndarna.

Den kinesiska diplomaten Wang Ju gav strategin en känga när han mötte FN:s tidigare generalsekreterare, sydkoreanske Ban Ki-moon, i juni:

– Det spelar ingen roll hur gult vi färgar vårt hår eller hur rak vi opererar vår näsa. Vi kan inte bli västerländska, vi borde veta var våra rötter finns, sa han.

Ukrainakriget en vapenexportsuccé 

Sydkorea är dessutom en av världens främsta vapenexportörer. Rysslands angreppskrig mot Ukraina har inneburit ett miljardregn över landet med den snabbast växande vapen­exporten i världen. Deras vapen fyller andra länders brist som exporterar till Ukraina. USA är en stor beställare av artilleri, medan Polen är den viktigaste köparen.

Exportsuccén skapar spänningar: Rysslands president Vladimir Putin har hotat med att stärka det militära samarbetet med Nordkorea om Sydkorea exporterar vapen direkt till Ukraina. Nordkorea å sin sida har ställt sig bakom Ryssland och misstänks ha exporterat vapen dit.

President Yoon Suk Yeol sade i januari att Sydkorea öppnar för att utveckla egna kärnvapen, en majoritet av befolkningen vill det. Hittills har man litat på de amerikanska trupperna på land och USA:s kärnvapen­paraply. Men relationen vacklade under president Donald Trump som lekte med tanken på att dra sig ur: ”Jag kan gå åt det ena eller andra hållet”, sa han under en konferens. En ambassadtjänsteman säger till Dagens ETC att det gjorde att de inte längre kunde lita på USA.

– Det kunde ändras beroende på hur det gick i valet, det var ett direkt hot mot vår säkerhet, säger hen.

Men efter Yoons statsbesök i USA stärktes istället det militärstrategiska samarbetet genom ett avtal om utökat samarbete kring ”kärnvapenavskräckning” på sydkoreanskt territorium. En kärnvapenbestyckad ubåt ska bland annat röra sig i koreanska vatten och president Joe Biden lovade att ”förinta” Nordkorea om de attackerar Sydkorea. 

Krav visa amerikansk film

Att USA:s streamingindustri storsatsar på sydkoreanskt innehåll just nu gör att den indirekt blir en arm även för USA:s mjuka makt. De har länge använt Hollywood i samma typ av geopolitiska syften. I 1945 års Marshallplan för hur USA skulle hjälpa Europa ekonomiskt efter kriget ingick ett krav att europeiska biografer skulle visa amerikansk film.

President Yoon använder intensivt K-undret i sina diplomatiska påtryckningar för landets säkerhet och framgång. Att en sydkoreansk stad ska få vara värd för världsutställningen 2030 är en del av det.

– Flera medlemmar i pojkbandet BTS kommer från Busan. Vi satsar stort på våra artister och det kommer talanger från hela landet till oss, det gäller också streaming- och filmindustrin, säger Busans borgmästare Park Heong-joon till Dagens ETC – som ställde en helt annan fråga.

Kim Keon Hee nickar och säger att de olika popbanden är ”Sydkoreas stolthet” tillsammans med många andra artister och konstnärer.

BTS är den mest strömmade och följda gruppen på Spotify. Blackpink ligger strax efter och sydkoreansk film- och serieindustri har ingenting att avundas dem: Långfilmen ”Parasite” blev första sydkoreanska film att tilldelas Guldpalmen på Cannes-festivalen 2019 och därefter fyra Oscarsstatyetter 2020. Netflixserien ”Squid Game” blev i samma veva den mest sedda serien i Netflix historia.

– Sydkorea vill öka den kulturella mjuka makten ytterligare och rikta den västerut. Och den säkerhetspolitiska sidan går hand i hand med den kulturella, säger ambassadtjänstemannen till Dagens ETC.

Pratade batterier i Vilnius

Yoon Suk Yeol deltog redan förra året vid Nato-toppmötet i Madrid. Ett möte där medlemsländerna kallade Ryssland ett ”direkt hot” och Kina en ”systemisk utmaning”. Hans blotta närvaro tolkades som ett godkännande av detta. En signal som inte mottogs väl av Kina och Ryssland. 

I veckan var Yoon Suk Yeol på plats igen, i Vilnius. Han träffade Nato-ordföranden Jens Stoltenberg och kom överens om ett fördjupat samarbete mellan Sydkorea och Nato. Av de sju regeringscheferna Yoon sedan mötte personligen var Sveriges statsministern Ulf Kristersson en. De talade om batterier, kärnkraft och de sällsynta jordartsmetaller som hittats i norra Sverige. 

Sverige innebär en liten men viktig del för den sydkoreanska ambitionen att göra sig mindre beroende av Kina – världsledande i just sällsynta jordartsmetaller.

 – Mellanöstern har sin olja, vi har de säll­synta jordartsmetallerna, sa den kinesiske ledaren Deng Xiao-Ping när Kina började moderniseras för 30 år sedan.

K-pop – ett hot mot Sápmi? 

Det har nu även Sverige. När Sverige inledde sitt ordförandeskap i EU:s ministerråd i januari var det med en gemensam pressträff med det statliga gruvbolaget LKAB om ”Europas största fyndighet av dessa metaller” i Kiruna som nu ska utvinnas och ”hjälpa EU i den gröna omställningen”.

Svenska Amnesty och Svenska Samernas Riksförbund anser att detta är katastrofalt för Gabnas sameby, vars marker drabbas direkt. Nu är även Sydkorea och indirekt USA intresserade av fyndigheterna – och skakar hand med Kristersson om saken.

President Yoon Suk Yeol gladde sig åt det positiva samtalet och sa efteråt att man hoppas på Sveriges röst på Busan för världsutställningen 2030.

– Sydkoreansk kultur är väldigt populär i Sverige. Jag är säker på att vi kommer att komma överens på alla plan, kommenterade en medarbetare i hans stab.

Dagens ETC har utan framgång sökt bistånds- och utrikeshandelsminister Johan Forssell för en kommentar om handel med Sydkorea och de sällsynta jordartsmetallerna.