Han berättar att de utgick från sig själva och sina egna betraktelser när de skrev pjäsen.
– Vi har inte barn själva, men vi har ju föräldrar, säger han.
Manusförfattarna har även hämtat stoff från debatter om papparollen och från olika forum om föräldraskap på internet som familjeliv.se och Flashback.
– Där finns det många åsikter om papparollen och föräldraskap av varierande slag, både högt och lågt. Kvinnohat, förtryck och rasism blandat med vettiga diskussioner.
Aldrig saknat
Idén till pjäsen uppstod när Erik Glaad diskuterade papparollen med kollegan Joel Schmidt.
– Joel och jag är även bästa vänner. Joel och hans pappa står varandra väldigt nära, han kan inte tänka sig ett liv utan sin pappa. Medan jag växte upp utan någon pappa.
Erik Glaad berättar att andra ofta påpekar att han inte har någon pappa.
– Så fort jag har haft ett problem har jag fått höra att ”det beror på att Erik saknar en fadersfigur”. Men den förklaringen har jag svårt att tro på själv. Jag har aldrig saknat en pappa eftersom jag aldrig har haft någon. Jag kan inte föreställa mig hur det är att ha en pappa och därför inte heller sakna en.
Humor
I pjäsen utforskar skådespelarna vad en pappa egentligen är genom att placera pappor i olika situationer.
– Det är ungefär som en revy. Vi gör nedslag i vår samtid där våra ”pappor” ställs inför olika företeelser och problem. Det är mycket humor och en hel del dråpliga situationer som många nog kan känna igen sig i, säger Erik Glaad.
Pjäsen innehåller även flera specialskrivna låtar med text och musik av Joel Schmidt.
Det är synd om papporna hade premiär den 1 april 2014 på teater Giljotin i Stockholm. Förra året turnerade de i landet och turnén fortsätter i vår.
Unga Giljotin är en fristående teatergrupp som bildades 2008.
– Vi gör teater av unga för unga. Men Det är synd om papporna riktar sig till alla från 15 år och uppåt, säger Erik Glaad.