Ulf Källström har varit en av de högsta tjänstemännen i Göteborgs kommun. I drygt tio år jobbade han som informationsdirektör. Numer är han pensionär, och har sedan fritiden blev lite större ägnat tid åt sådant han funderade över redan som anställd – hur mår Göteborg egentligen?

– Jag hade en obehaglig misstanke att det inte stod rätt till med stan redan då, en känsla av att vi halkade efter. Men jag hade inte tid att undersöka saken närmre så länge jag jobbade, säger han.

Det har han istället gjort nu. I våras började han plocka fram statistik för att jämföra Göteborg, Stockholm och Malmö. Efter att ha samlat på sig uppgifter om allt från de kommunala verksamheterna till befolkningsutveckling och antal turistnätter, började han för en dryg månad sedan presentera sina resultat på sin nystartade blogg, Vad ska rädda Göteborg. Läsningen är knappast munter. Under rubriker som Framtiden är inte vår, Makten finns någon annanstans, Göteborg den fattiga kusinen, Varför är skolan så dålig, och Turiststaden Göteborg – en chimär, visar han att Göteborg är sämre än Stockholm på nästan allt. 

Är det verkligen så illa?

– Ja, det är visst det. Även om siffrorna inte säger hur göteborgaren själv upplever sin stad, det kan ju vara så att vi generellt mår bättre här, så säger de något som jag tycker bör tas på allvar. Tillsammans ger de en bild av att Göteborg faktiskt har problem. Och att blunda för problemen gör ingen gott.

Jämför städernas utveckling

På bloggen har Ulf Källström jämfört städernas utveckling de senaste tio åren. Till exempel visar han att Göteborg har fått ett allt sämre företagsklimat, och ligger numer sämre till än både Stockholm och Malmö. Det samma gäller nyföretagandet. 

– Kanske är det så att Göteborg redan känns för litet. Stockholm är större och har en större marknad, och då blir det naturligare att etablera sig där. Oavsett anledning är det allvarligt om vi sackar efter när det gäller nya företag. De är nya företag som på sikt kan ge jobb och därmed få människor att vilja bosätta sig här. 

Något som också förvånar Ulf Källström är att det krävs tre göteborgare för att producera lika mycket som två stockholmare lyckas med. Det har han kommit fram till genom att titta på summan av de varor och tjänster som produceras – BRP. Alltså brutto­regionprodukt, en regional motsvarighet till BNP. 

– Det hänger ihop med att arbetslösheten är lägre i Stockholm, men även när man bara räknar på de personer som är sysselsatta, är skillnaderna nästan lika stora. Jag tycker det är förvånande.

Du menar att det är en orsak till att Göteborgs tillväxt riskerar att stanna av, men är det självklart att vi måste sträva efter att växa så mycket som möjligt?

– Jag har svårt att se hur en nolltillväxt skulle vara möjlig. Växer resten av landet skulle Göteborg på sikt utarmas. Som samhället ser ut tror jag det är nödvändigt att försöka hänga med. Att skapa arbetstillfällen, få fler invånare, större inflytande, och bättre kommunal service. Vi får nog ställa oss frågan om vi vill ha det som i Danmark? Med en enda stad som allt kretsar kring. 

Risk att Stockholm blir som Köpenhamn

Ulf Källström menar att risken är att Stockholm blir som Köpenhamn. Att det allt mer håller på att bli så – både den politiska och ekonomiska makten koncentreras till huvudstaden. Och det får konsekvenser.

­– Ett tydligt bevis för det är infrastrukturen. Att vi inte redan har en höghastighetsjärnväg mellan Köpenhamn och Oslo är egentligen vansinnigt. Vi har inte ens en tvärbana här. Eller bara en sådan som att Reinfeldt häromdagen sa att nu bygger vi 40 000 bostäder i Nacka. Det finns uppenbart ett helt annat engagemang för frågor som rör Stockholmsområdet. 

Även när Ulf Källström tittar framåt ser det dystert ut. Demografin talar till Göteborgsregionens nackdel. En åldrade befolkning kommer att bli en belastning. Och enligt SCB:s befolkningsprognoser kommer Malmöregionen ha växt ikapp Göteborgsområdet 2035, medan Stockholmsområdet har växt med ett helt Göteborg.

– Göteborg är då hälften så stort som Stockholm, det gör staden allt mindre relevant. Når vi dit tror jag utvecklingen är ännu svårare att vända. 

Så vad krävs för att vi inte ska hamna där?

– En avgörande sak vore snabbjärnvägen mellan Oslo och Köpenhamn, eller åtminstone mellan Göteborg och Oslo. Det skulle ge regionen helt andra möjligheter. Människor skulle kunna bo i Västsverige men jobba i Norge. Jag tror också att vi borde ha ett antal personer som representerar Göteborg i Stockholm. Avståndet till den verkliga makten är alldeles för stort idag, liksom till de statliga myndigheterna. Sådant spelar roll. Men först och främst behövs insikt. Att förstå Göteborgs svåra läge är en början.

Karin Annebäck

Hur ser du på Göteborgs framtid?

Johan Trouvé, VD Västsvenska Handelskammaren:

– Jag är optimistisk. När det gäller näringslivet har vi mycket goda förutsättningar att utvecklas. Redan nu har vi en spännande blandning av företag och branscher. Dels industrin, som faktiskt är ryggraden i svensk ekonomi, det glömmer vi ibland, och räknar vi in hela regionen finns här hur mycket spännande som helst. Borås som är centrum för design och textilföretag, vi har ett Life science-kluster i Göteborg, många företag här som är världsledande inom IT och webblösningar. Källströms siffror ska tas på allvar, det finns sådant som behöver bli bättre. Samtidigt säger statistiken han plockat fram långt ifrån allt. Vi har en fördel Malmö och Stockholm aldrig kan få – läget mittemellan Oslo och Köpenhamn. En höghastighetsjärnväg på sträckan skulle betyda oerhört mycket för hela Västsverige. 

Camilla Nyman, tf VD Göteborg & Co:

– Det finns otroligt mycket som är bra med Göteborg, och som ger hopp om framtiden. Den senaste tiden har vi märkt en allt starkare kraft underifrån framförallt, det bubblar av idéer och energi. Och ser man till regionen i stort har vi alla möjligheter att utvecklas. Visst är Stockholm på sätt och vis i en klass för sig, det är ändå vår huvudstad, men Västsverige är faktiskt unikt. Inom litet avstånd har vi både staden och en spännande natur med skärgården, och inlandet. Varje stad har sina utmaningar, men där är Göteborg knappast ensamma. Jag tror att vi har alla förutsättningar att göra en bra stad bättre, och inte bara för besökare. Ska vi vara attraktiva för besökare måste vi också vara en bra stad för oss som bor här. 

Anneli Hulthén (S), kommunstyrelsens ordförande:

­– Det finns ingen anledning att tro att vi skulle utvecklas sämre än Stockholm. Det finns flera faktorer till varför vi kommer vara fortsatt starka, men den enskilt viktigaste är det Västsvenska paketet. När stora delar av paketet är på plats stärks näringslivet ännu mer genom att det underlättas för etablering, logistik och miljövänliga transporter. Regionen blir mer attraktiv. Göteborg har också vad ekonomigeografer kallar en ”andrastadsfördel”, en ”jävlaranamma nu ska vi visa dom”-känsla. Det finns en speciell göteborgsk kaxighet och stolthet över vår stad som är till fördel för utvecklingen. Jag tror på en framtid där det finns plats för flera olika starka städer som alla har sina för- och nackdelar. Det gör kanske inget att en stad är störst och de andra två är lite mindre. Huvudsaken är att det finns jobb och utbildning och att vi kan bidra till en hållbar tillväxt. För att nå dit krävs det att städerna samarbetar, inte konkurrerar.