Trots att antalet svenskar med arabiskt ursprung ökat kraftigt de senaste 20 åren har översättningarna av arabisk litteratur minskat. Förra året gavs det enligt bibliotekskatalogen Libris ut endast tre romaner översatta direkt från arabiskan. Året dessförinnan sex böcker totalt, varav fyra romaner. Som jämförelse översattes 125 böcker från tyska, 142 från franska och 31 från italienska. Till och med översättningen av nederländsk litteratur var tre gånger så stor som den arabiska 2016.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

– Att det finns en brist på mångfald i bokbranschen är vi mycket medvetna om, säger Kristina Ahlinder, direktör för Svenska Förläggareföreningen.

Hon säger att utländsk litteratur minskat generellt sett över tid eftersom det är dyrare för förlagen att ge ut översättningar än svenska original. Samtidigt finns en fortsatt stor slagsida mot europeisk litteratur bland de översättningar som görs. Först på plats tio kommer kinesiska som första utomeuropeiska språk förra året.

– Vi diskuterar just nu den här frågan i föreningen, hur vi kan rätta till det. Branschen måste bli bättre på mångfald av många olika skäl, vi kan inte agera på samma sätt som för 20–30 år sedan, säger Kristina Ahlinder.

– Sverige och världen är förändrad. I grunden handlar det om att ha en utgivning som känns relevant och lockar fler människor till läsning. Vi vill inte att någon till följd av bristande mångfald ska känna sig exkluderad. Det är på sikt en överlevnadsfråga.

Förlagen är samtidigt bundna av kommersiella övervägande och en utgivning som bär sig ekonomiskt. Enligt Kristina Ahlinder borde det därför vara en större fråga för kulturrådet, som i större utsträckning har möjlighet att påverka utbudet genom bidrag och riktade satsningar. Det handlar också om att skapa förutsättningar för att fler kan utbildas och livnära sig som översättare från arabiska.

Utgivningen av den egyptiske författaren och tandläkaren Alaa al-Aswanys romaner är ett talande exempel för den skrala utgivningen. I arabländerna har hans böcker sålts i miljonupplagor. Även i Frankrike, Italien och Tyskland har hans romaner nått en bred publik, liksom i Sverige – främst genom Yacoubians hus och Chicago, som översattes till svenska 2008 och 2009. Hans senaste två romaner från 2013 och 2017, ”Nādī il-sayyārāt” och ”Jumhuriat ka’an”, finns emellertid inte i svensk översättning. Den algeriske författaren Ahlem Mostaghanemi, som har kallats ”världens mest kända arabiskspråkiga kvinnliga författare”, med fler än två miljoner sålda verk, finns överhuvudtaget inte översatt till svenska. De få arabiska böcker som getts ut på svenska de senaste åren är också till största del översatta från andra språk än arabiska.

Bristen på arabisk litteratur på svenska står paradoxalt nog i motsatt förhållande till utbudet på arabiska. Efter engelska var arabiska det överlägset största publiceringsspråket i Sverige 2016. Totalt 49 böcker gavs ut på arabiska, vilket är nästan dubbelt så många som antalet finska böcker, som var det näst vanligaste publiceringsspråket 2016.

En stor del av förklaringen är att Internationella biblioteket i Stockholm, som är nationell lånecentral och hanterar lån som rör mångspråkig litteratur, sedan flera år fått extra anslag för att möta den ökade efterfrågan från arabisktalande.

– Svenska bibliotek är väldigt bra på att köpa in arabiska titlar, de har anpassat sig efter hur befolkningen har förändrats, säger Cecilia Ranemo, ansvarig för Sveriges biblioteksstatistik.

Det ökade utbudet inkluderar också många svenska titlar som översatts till arabiska de senaste åren.

Att samtida arabisk litteratur är en bra källa för den som vill förstå utvecklingen i Arabvärlden, liksom ökad förståelse för de kulturella influenser som kommer med invandringen, är otvivelaktigt. I den senaste tidens egyptiska skönlitteratur finns till exempel mycket fokus på mekanismerna bakom den arabiska våren, inte minst hos regimkritikerna Alaa al Aswany och Nawal El Saadawi. 

Den lilla utgivning som ändå sker kommer till största del från Alhambra förlag, som stått för huvudparten av alla böcker översatta från arabiska till svenska de senaste 30 åren. I januari gav de ut den sista delen i Adonis trilogi Boken – Platsens gårdag nu, översatt av Hesham Bahari, och senare under året kommer ytterligare tre böcker av egyptiska författare och en libanesisk ut på svenska.

Ett annat bokförlag som försöker bryta trenden och lyfta fram fler röster är Tranan, som de senaste åren haft som projekt att öka översättningen av arabiskspråkig litteratur. Nästa vecka introducerar de den palestinska författaren Adania Shibli i en utgåva med två av hennes romaner: ”Beröring” och ”Vi är alla lika fjärran från kärleken”. Adania Shibli fick utmärkelsen Young Writer’s Award-Palestine för båda romanerna och var också en av författarna i det prestigefyllda Beirut 39-projektet, där de främsta unga författarna med arabisk bakgrund utsågs i samband med att Beirut var Unescos bokhuvudstad.

”Beröring” är översatt av Jonathan Morén, som tidigare bland annat översatt Salim Barakat och Hassan Blasim. Anna Jansson har översatt ”Vi är alla lika fjärran från kärleken”, som är hennes första översättning från arabiska.

Rättelse: Adonis verk "Våld och islam" skrevs på franska i original, inte arabiska som felaktigt uppgavs i en tidigare version av texten. 

PRENUMERERA PÅ ETC HELG

Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg.
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.