Texten kommer från Roskildefestivalens webbplats och är talande för hur norra Europas största musikfestival ser på sin roll i samhället.
Roskildefestivalen startade 1971 och lockar varje år över 130 000 besökare till det stora fältet några mil väster om Köpenhamn. Här har alla musikens största artister spelat, från Bob Marley, Rolling Stones, Bruce Springsteen och The Clash till Nirvana, Björk, Eminem och Rihanna.
För en bättre värld
Förra året gick Roskildefestivalen med 26 miljoner svenska kronor i vinst. Vartenda öre skänks till välgörande ändamål, i form av donationer till utvalda projekt och organisationer som på olika sätt arbetar för en bättre värld.
Syftet med donationerna är bland annat att stötta framtida generationer och kampen mot korruption, skatteflykt och fattigdom, skapa en grönare värld och inspirera till ömsesidig respekt.
Musikjournalisten Per Sinding-Larsen var på Roskildefestivalen första gången 1982. Totalt har han varit där 35 gånger, de senaste 17 åren som konferencier på den största, orange, scenen. Han menar att Roskilde är något unikt.
– I en värld som tenderar att vara helt överkommersialiserad, inte minst i festivalindustrin, så är Roskilde kvar vid samma motto som tidigare. Allt överskott skänks till behövande av olika slag runtom i världen, säger han.
Vad betyder det att de skänker bort hela sin vinst till olika välgörande ändamål och organisationer?
– Det går tillbaks till de klassiska idealen om omtanke. En hungrig broder mindre är en broder mer. Det är som en stor kyrka där man är med om att göra världen lite bättre. Tanken om att musik kan förändra världen är en sliten gammal hippieklyscha, men på Roskilde är den sann.
En av de största donationerna från fjolårets festival gick till Copenhagen Pride som fick 700 000 kronor från Roskilde.
Bland dem som fick del av Roskildes vinst i fjol finns allt från människorättsorganisationer som Oxfam, Rädda barnen och Röda korset till sociala hjälpinstanser som Folkkyrkans nödhjälp, integrationsprojekt som Center för Dansk-Muslimska Relationer, antikorruptions-organisationen Transparency international och miljöorganisationer som danska Naturskyddsföreningen och globala Environmental Justice Foundation.
Moderniserade bort PSL
Mindre, men minst lika välkomna, summor delades ut till svenska föreningen Ensamkommandes förbund och Malmös kulturscen Plan B, som fick 50 000 svenska kronor vardera. Och kulturhuset Cyklopen i Högdalen i södra Stockholm fick i fjol 40 000 kronor av Roskilde, vilket välkommet togs emot.
”Varje dag tragglar vi på. Försöker förstå hur det går att få ihop det praktiska med drömmarna, hur det går att driva ett kulturhus direktdemokratiskt. Ibland är det lättare att traggla vidare. Som idag när vi fick 40 tusen av Roskilde foundation”.
Så skrev Cyklopen på Twitter när de fick donationen.
”Pengarna från Roskilde kommer gå till sommarens bygge av växthus och utescen. Vi gläds självklart stort”.
Per Sinding-Larsen upplever Roskildefestivalen annorlunda än andra stora musikfestivaler.
– Det är inte som på andra festivaler där olika cigarettmärken sponsrar scenerna och du blir överfallen av en massa företagsevent direkt när du kommer innanför grindarna. Det där slipper du på Roskilde, de tror inte på det. När man åker till Roskilde är man med om någonting större.
Det finns en affärsmässig vinst också, menar han.
– Det går ju bra för dem. Det är utsålt år efter år, de har en god ekonomi. De visar att det är en bra affärsidé och går att ha bra värderingar och ändå få det att gå runt. Man känner sig otroligt stolt över att få vara en liten del av det.
Men i år kommer Per Sinding-Larsen inte stå på den orange scenen.
– För första gången på 18 år ska jag inte det. I all sin iver att modernisera sig så har de för första gången bestämt sig för att ha en konferencierlös festival i år, säger han.
– Roskilde är ju en festival som bygger på en klassisk värdegrund, men den hade ju varit död om den inte hade moderniserat sig och levt med sin tid.
