K.A.O.S, som står för kvinnor, aktivism och organisering i samhällen, berättar om de kamper som fördes mellan år 1789 och 1914 i Europa. Utställningen tar avstamp i franska revolutionen och tiden därefter. Efter att ha skymtat ett jämlikare samhälle under revolutionsåren stod det klart för Frankrikes kvinnor att landets nya deklaration om människans och medborgarens rättigheter bara innefattade l'hommes - männen. Och begreppet var även snävare än så, exempelvis uteslöts både svarta och judar.
– Det fanns uttalade idéer om att alla människor är lika mycket värda. Det vi vill peka på när vi sätter kvinnor i centrum för historien är att det inte gällde alla. Det var stora ord som många menade, men som definitivt inte omfattade alla människor. Det var väldigt många som inte var med i beskrivningen om vem som är människa och vem som är medborgare, säger Maria Perstedt.
Därefter ger K.A.O.S en inblick i de kvinnorättsliga framsteg - och bakslag - som ägde rum i Europa fram till första världskrigets början. Besökarna får bland annat lära sig mer om Suffragettes, Drottning Victoria, tidskrifternas betydelse för den feministiska kampen och kvinnornas roll under första världskriget. Det blir också mer Frankrike, bland annat i form av Oktobermaschen till Versailles och de bakslag som skedde under Napoleons erövringståg.
– Han var en härförare som lade massor av länder under sig i Europa. När han gjorde det så införde han samma sorts civilrättsliga lagar i alla länder och då klipptes alla de rättigheter som kvinnor hade bort.
– Det är som en böljande rörelse fram och tillbaka i den mödosamma vägen att form ett samhälle som omfattar alla människor, säger Maria Perstedt.
Vilken fas skulle du säga att vi är i i dag från ett kvinnorättsperspektiv?
– Det är väldigt komplext. När man ser bakåt kan man se mönster på ett helt annat sätt än vad man kan göra i sin egen samtid. Men vi vet att frågor om kön och makt, vem det är som har inflytande och vem det är som har en röst i samhället är väldigt aktuella.
Vad tror du att historieböckerna kommer att uppmärksamma om vår samtid?
– Jag tror att #metoo kommer att göra avtryck i berättelserna om vår samtid. Jag är säker på att det kommer att beskrivas som något som gjorde frågor om kön och makt synliga.
Franska revolutionen föregicks av en tid då skillnaderna i könen uppmärksammades och ansågs viktiga att bevara, och det synsättet präglade även den epok som K.A.O.S berättar om. Kvinnor som var politiskt engagerade var ”monstruösa och konstiga”, berättar Maria Perstedt. Hon hoppas att utställningen ska väcka tankar om hur vårt nutida samhälle hade kunnat se ut.
– Var hade vi varit i dag om man hade sett på män och kvinnor, människors möjligheter och rättigheter, på ett annat sätt? Det hade påverkat hela samhällsbygget. Hur vet vi inte och det kommer vi aldrig att veta. Men vi vet att när Europas nationalstater formades så skedde det i samhällen som var helt besatta av könsskillnader. Tänk om de idéerna inte hade funnits, säger hon.
Att väcka tankar om nutiden genom att berätta om dåtiden är också Kvinnohistoriskt musuems syfte med utställningen, som pågår fram till den 28 april 2019. Utöver de informativa delarna finns också interaktiva inslag. Besökarna kan både lägga in egna ord i en stor gemensam mattväv och spela Konflikt utan knuff, ”ett spel om det politiska samtalet”.
– Med hjälp av det här spelet och de samtal som vi vill ska dras igång vill vi sätta fingret på det demokratiska samtalets villkor, säger Maria Persted.
