Kultur & Nöje.

2020-04-12 13:02
Puffetikett
Nyhetsmagasinet ETC

Bröstet – den religiösa symbolen som försvann

För 1400-talets européer hade ett naket bröst på en målning inte främst en erotisk innebörd, utan istället en stark religiös symbolik. Några århundraden senare hade samma bröst dock kommit att få en helt annan betydelse.

Det religiösa bröstet hade sekulariserats – och villkoren för dess bärare ändrats fundamentalt.

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på Nyhetsmagasinet ETC!
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

11 kr

Beställ här!

Din prenumeration på ETC nyhetsmagasin förnyas varje vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

39 kr

Beställ här!

Din prenumeration på ETC nyhetsmagasin förnyas varje månad. Avsluta när du vill.

Hur blev då det kvinnliga bröstet en religiös symbol, och vilka faktorer spelade in i förändringen av dess betydelse? I boken ”A complex delight – The secularization of the breast” beskriver den amerikanska historieteologen Margaret R. Miles hur antalet avbildningar av en ammande och barbröstad jungfru Maria började öka drastiskt under 1300-talet. Ett blottat bröst var inget konstigt för dåtiden, där barn ammades öppet av sina mödrar överallt i samhället. Vad som var nytt här, var att ta denna vardagshandling och sätta i en helt ny kontext, där ett mjölkstint bröst ger den ammande Maria en helt ny dignitet.

Länk mellan religion och vardag

Livet under medeltiden var milt uttryckt ingen dans på rosor.

I början av 1300-talet drabbades stora delar av Europa av skoningslös massvält efter dåliga skördeår, och mellan 1300-talet och 1700-talet beräknas nära hälften av Europas befolkning ha gått under av digerdöden. Samtidigt hade den gamla traditionen att anlita en amma växt sig allt starkare i Italiens mer välbeställda familjer, detta i strid med kyrkan som istället uppmanade kvinnor att amma sina egna barn. Att anlita en amma kunde medföra risker i de fall där barnet fick bo hos ammans egen familj under amningstiden, och där en del ammor kunde ge barnen mjölk från djur istället för sin egen, något som ansågs kunna ”fördumma” barn och ge dem djuriska egenskaper.

Målningar av en ammande jungfru Maria, som med sitt fylligt livgivande bröst ger näring åt Jesusbarnet, blev därför till både en uppmaning från prästerskapet till mammor att amma sina egna barn, och en sammanbindande länk mellan kyrkans religion och det egna vardagslivet.

Enligt Margaret R. Miles representerar dåtidens avbildningar av den ammande Maria en fantasi om det ”extremt perfekta bröstet”, som ger liv och näring åt inte bara Jesusbarnet utan genom honom även åt alla kristna. Samtidigt var alla dessa målningar beställda av och utförda av män, och hade knappast som syfte att ingjuta i kvinnor vilka krafter deras kroppar faktiskt besatt, utan snarare att förmedla olika sociala och religiösa budskap.

Bröstet ett abstrakt bihang

Att avbilda enbart ett bröst, och dessutom göra detta bröst stort och fylligt stick i stäv med dåtidens ideal där mindre bröst ansågs erotiska, var ett sätt för 1300- och 1400-talens målare att ladda målningar med religiös innebörd.


Prenumerera på Dagens ETC:s nyhetsbrev

 

Det andra och av kläder täckta bröstet skildrades dessutom ofta som närapå platt, och det nakna bröstet blev därmed till ett slags abstrakt bihang på den avbildade kvinnans kropp. Bröst var i sig heller inte särskilt sexuellt laddade under tidig medeltid, där erotiskt fokus istället låg på kroppsdelar som armar och ryggslut.

Kapitalistisk kontroll

En faktor vad gäller kontrollen av kvinnans kropp var kapitalismens framväxt under 1400-talet. Tidigare hade familjehushållet, där kvinnor och män skördade grödor och tillverkade textilier för försäljning, varit den viktigaste platsen för kommersiell produktion.

Men när produktionen under 1400-talet flyttade ut från hemmen förlorade kvinnor inom medel- och överklassen både möjligheten till högre positioner och till det vardagliga arbete de tidigare utfört tillsammans med män (för fattiga kvinnor innebar dock skiftet ingen större skillnad). Margaret R. Miles beskriver hur dåtidens allt mer förekommande målningar av den ammande jungfru Maria gick hand i hand med en tid då kvinnor mer och mer marginaliserades från det offentliga livet med sina framväxande och exklusivt manliga yrkesskrån och brödraskap, samtidigt som dessa målningar i detalj specificerade vad som ansågs vara kvinnans roll i samhället, nämligen att ta hand om och föda upp.

Samtidigt som bilden av jungfru Maria med sitt enda blottade bröst var en manifestation av kvinnors förmåga att bära och nära ett barn, var avbilden också ett försök att kontrollera densamma.

Bröstet medikaliseras

Hur kom det sig då att kvinnobröstet kom att få en helt annan innebörd? Margaret R. Miles ser flera betydande faktorer, däribland uppfinningen av tryckpressen i slutet av 1400-talet, vilket möjliggjorde en större spridning av pornografiskt material och en spirande erotisering av kvinnobröstet.

En annan viktig faktor var läkekonstens professionalisering och medikaliseringen av bröstet. Under tidig medeltid fanns fortfarande kvinnliga läkare som tilläts att behandla både kvinnor och män, och medicinhistorikern Nancy Siraisi beräknar exempelvis att det ska ha funnits nära 40 kvinnliga kirurger och läkare i Neapel mellan åren 1273 och 1410. Men redan under 1200-talet började kvinnor att nekas tillträde till högre medicinska utbildningar, och vid slutet av 1500-talet hade barnmorskor förbjudits att utföra en rad ingrepp de tidigare gjort. Dock fick kvinnor fortsätta att assistera manliga läkare i undersökandet av kvinnors kroppar, då beröring av andras kroppar utanför äktenskapet var förbehållet det andra könet, och med den manliga läkaren inom hörhåll i ett annat rum.  Men det fanns ett område där manliga läkare fortfarande hade tillträde till kvinnors kroppar – nämligen vid det obligatoriska undersökandet av ammors bröst. Deras bröst och bröstmjölk ansågs inte längre tillhöra dem själva, och just denna appropiering av det ammande bröstet är, enligt Miles, en av de bärande punkterna vad gäller bröstets sekularisering.

Nya penseldrag

Med tiden skildrades kroppar och bröst med allt verklighetstrognare penseldrag, och vid det tridentinska kyrkomötet i Trento 1563 beslutades om ett förbud mot ”opassande” representationer i religiösa målningar.

När avbildningar stegvis började skildra två bröst istället för bara ett, som i de frekvent förekommande målningarna av Jesus följare Maria Magdalena, hade bröstets religiösa betydelse börjat att vittra bort, och vid 1700-talets mitt hade kvinnobröst på målningar kommit att bli något med enbart erotiskt och medicinskt symbolvärde.

I takt med protestantismens intåg kom tidigare låga urringningar att ersättas med höga klänningskragar, och nakna bröst skildrades nu enbart i avbildningar av häxor och lustgårdens Eva. Kvinnor och deras kroppar beskrevs med allt mer fientliga ord, som i 1486 års ”Malleus maleficarum”, en instruktionsbok för häxjakt som beskrev kvinnor som ”till sin natur Satans redskap” och ”ett ofrånkomligt straff”.

Det bröst som tidigare symboliserat frälsning och näring hade nu kommit att stå för syndfull sexualitet och död – och dess bärare förpassats till samhällets bakgård.

PRENUMERERA PÅ ETC HELG

Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg.
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.