Kultur & Nöje

Berättelser om imperiet

Publicerad 9 juli, 2016

The First Anglo-Ashanti War, 1823–31 Bild: Bild: Public Domain

Dagens ETC

Imperiebygget och dess konsekvenser finns i bakgrunden i flera av litteraturens västerländska klassiker. Där finns också de litterära gestalter som fått fungera som negativa spegelbilder till den koloniala självbilden; undergivna slavar och hotfulla "vildar". Vad händer när dessa stereotyper ges egna berättelser?

Anna Remmets

Flera klassiker i den västerländska litteraturen har gemensamt att de gestaltar en värld präglad av kolonialism utifrån kolonisatörens synvinkel. Det västerländska står för ordning och rationalitet, och kaoset lurar i imperiernas utkanter. Dessa berättelser har gett upphov till litteratur, som med utgångspunkt i de klassiska romanerna, skildrar de koloniserades och marginaliserades perspektiv. Den postkoloniala teoretikern Edward Said skriver att en väsentlig del av det koloniala projektet är kunskapsproduktion: Att låsa fast den koloniserade i en beskrivning av evigt främmandeskap och underlägsenhet. Språket, även det skönlitterära, kan sålunda ses som en viktig aspekt av den koloniala diskursen.