I backspegeln

Arbetarbarnen var mest utsatta för aga i skolan

Publicerad 25 augusti, 2021

Bild: Bild: Atlas Förlag/Press, Kalle Mattsson

ETC nyhetsmagasin

Barnaga förekom, trots förbudet, i svenska skolor in på 1980-talet. Det skriver Mats Deland, som analyserar den diskussion som uppstod efter andra världskriget om hur auktoritär uppfostran kan ha bidragit till att så många blev anhängare till fascismen.

Mats Deland

Text

Jag har under några år undervisat på en kurs om barndomshistoria. En av uppgifterna som studenterna får är att intervjua äldre personer om hur det var när de var barn. Dessa äldre personer behöver inte vara jättegamla, många är yngre än jag är själv. Men en sak som blir väldigt tydlig är att barn fått mycket stryk. Den svenska skolagan för folkskolebarn avskaffades 1958 – övre medelklassens barn i realskola och läroverk slapp redan 1926 – men i praktiken förekom, det blir tydligt i berättelserna, aga i grundskolan in på 80-talet och värst drabbades arbetarklassens barn.

Det var just klassorättvisan som förde upp frågan på agendan med en motion från kommunisten Solveig Rönn-Christiansson våren 1945, och sedan vidare genom en kommission. Men det tog alltså ändå tretton år innan förbudet genomfördes.