Krönika. Rasmus Fleischer.

2021-04-21 13:50
Shutterstock
Puffetikett
ETC Nyhetsmagasin

Webbläsarnas politiska fulspel

Webbläsare är politik. Eftersom nätreklam alltid innebär övervakning, styr valet av webbläsare även hur kommersiella och statliga intressen kan spåra våra beteenden på nätet, skriver Rasmus Fleischer.

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på Nyhetsmagasinet ETC!
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

11 kr

Beställ här!

Din prenumeration på ETC nyhetsmagasin förnyas varje vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

39 kr

Beställ här!

Din prenumeration på ETC nyhetsmagasin förnyas varje månad. Avsluta när du vill.

Många av oss har ett vagt nittiotalsminne av att dubbelklicka på Netscape medan modemet sjöng sin robotvisa. Sedan dess har webbläsarna kommit och gått. Kring sekelskiftet hade Microsoft Explorer blivit dominerande, fast på nollnolltalet var vi allt fler som valde alternativet Fire­fox. Under tiotalet erövrade till slut Google världsherravälde med sin webbläsare Chrome.

Till slut? Nej, historien går vidare. Webbläsare är politik. Vilken kod vi väljer att köra styr hur reklamindustrin kan tränga sig fram till våra sinnen – och omvänt: det styr möjligheterna att finansiera media med reklam. Eftersom nätreklam alltid innebär övervakning, styr valet av webbläsare även hur kommersiella och statliga intressen kan spåra våra beteenden på nätet.

Nu börjar det ju kännas lite obekvämt i Googles knä, så jag beslöt mig för att testa ett alternativ till Chrome. Senaste uppstickaren heter Brave Browser (brave.com).

Brave profilerar sig på att ytterst effektivt hålla undan reklam. Jag kan intyga att det funkar. Såväl i datorn som på mobilen går det betydligt snabbare att surfa med Brave än med Chrome, när ingen reklam ska laddas. Brave har fler fördelar. Snabb åtkomst till arkiverade sidversioner i Wayback Machine. Inbyggt stöd till den starka anonymitetstjänsten Tor. Men tyvärr stannar det inte där.

Företaget bakom Brave har även utvecklat egna låtsaspengar. ”Basic Attention Tokens” (BAT) är en sorts kryptovaluta, vars växelkurs mot vanliga kronor kastar sig upp och ned i takt med Bitcoin. Som användare av Brave ges du även möjlighet att sälja din uppmärksamhet. Om du trots allt tillåter reklam på skärmen, så tickar låtsaspengar in på ditt konto. Med dessa kan man även ”dricksa” för uppskattat innehåll på webben.

Affärsmodellen är ett fulspel. Först skalar Brave bort den betalda reklamen – sedan trycker de åter in reklam från sitt eget reklamnätverk. Men vad annat kan man vänta sig när Brave finansieras av riskkapitalister, inriktade på att spekulera i kryptovaluta? Troligen är Firefox, som utvecklas av stiftelsen Mozilla, ett mer hållbart alternativ. 

Den här artikeln kommer från ETC nyhetsmagasin
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.

Rasmus Fleischer
Rasmus Fleischer 

Rasmus Fleischer är ekonomihistoriker och ETC:s expert på den digitala utvecklingen.